Så har stadsarkitekten Jan Enfors påverkat Sollentuna.
KARRIÄR. Janne Enfors har gått i pension – byter stadsplaner mot veteranhockey
Lagom till sommaren har kommunens stadsarkitekt gått i pension – efter över två decennier. Nu får Jan ”Janne” Enfors mer tid till att spela veteranhockey.
– Jag har en kompis som också nyss har gått i pension så vi ser oss som proffs nu, för vi kan aldrig mer skylla på att vi inte hinner lira på grund av för mycket jobb!
Janne började som stadsarkitekt i Sollentuna 1998 och flyttade några år senare till kommunen, till en villa på Edsbecksvägen.
– Ett jättefint område som gav mig en deja vu från min uppväxt på Kungsholmen då vi barn sprang överallt och gatan var vår lekplats. Här var det likadant, barnen ställer upp hockeymål, spelar basket och ritar upp hopphagar på gatan.
Mycket har hänt i Sollentuna sedan dess. Framför allt har Tureberg omvandlats.
– Vi hade en vision som gick ut på att man känslomässigt skulle komma fram till Sollentuna centrum i stället för att bara köra förbi.
Ett sätt var att ordna garage under husen och i stället bebygga de stora markparkeringsplatserna, som där Satelliten ligger i dag.
– Det är mycket kvar att göra, framför allt med Turebergsleden som är en korridor mellan två plank, men Sollentunavägen har blivit bra – en riktig lokalgata för Sollentunabor.
Extra nöjd är Janne med de senaste årens utveckling i västra Tureberg.
– Jag är så glad att jag hann vara med om nya Malmparken.
Även floppar
Men det finns också skrotade idéer, grusade planer och rena floppar.
– En sak är Sollentunamässan där man ville satsa och bygga ut. Skanska kom in och Posten var tidigt ute och skulle in och driva digital handel. Men så sålde ägaren och luften gick ur. Efter det låg marken bara oanvänd, ända tills nu.
Överdäckning av E4 en idé Janne har även haft ett par egna idéer som inte har förverkligats. Exempelvis har han skissat på en överdäckning av E4 från Kista trafikplats till Turebergs trafikplats.
– Det skulle kunna bli en 1,5 kilometer lång park och man skulle få väldigt mycket byggbar mark och minskat buller. Men det är svindyrt, tiden är nog inte mogen. Det kanske kan bli om fem år, eller om 50.
En annan idé var Campus Edsvik i området runt Rudbecks gymnasium. Janne gjorde en skiss inspirerad av nordamerikanska universitetscampus, och både stadsbyggnadsdirektören och kommundirektören gillade vad de såg.
– Sedan skrev ni i Mitt i Sollentuna om planerna och vi hade inte förankrat det så många kände sig trampade på tårna. I en kommun måste man börja med att sälja in en idé internt.
Har fått hedersuppdrag
Nu ska Janne återgå till ritbordet med egen arkitektverksamhet. Dessutom har han valts till ordförande i Akademin för arkitektur.
– Vi verkar för bättre arkitektur, träffar Boverket, har dialog på departementsnivå, och utser juryn som väljer vinnare av Kasper Salin-priset för landets bästa byggnad.
Fullt upp låter det som, hur ska du hinna vara hockeyproffs då?
– Ingen fara, veteranhockeyn kommer definitivt bli mer omfattade än det här hedersuppdraget av Sveriges arkitekter.
Men Sollentunavägen har blivit bra – en riktig lokalgata för Sollentunabor.