Mitt i Sollentuna

Vikingafan­tast som läser runskrift guidar till Sollentuna­s stenar

KAN LÄSA RUNSKRIFT. Vikingafan­tasten skrev boken hon själv saknade

- Tomas Stark

 När Anne-Berit Lavold flyttade till Sollentuna ville hon läsa om de runstenar som fanns här, men någon samlad skrift om dem fanns inte. Då får jag väl göra en själv, tänkte hon. Nu, 14 år senare, är Anne-Berit klar.

SOLLENTUNA

– Det är gammal vikingabyg­d här, men ändå finns bara 13 kända stenar i Sollentuna. Det är få med tanke på att det finns 1 400 i hela Uppland, säger Anne-Berit.

Av de 13 runinskrif­terna i kommunen är fyra fragment och två har försvunnit, men det finns upptecknin­gar av dem från 1600-talet.

Elva av stenarna är läsbara och av dem är fyra resta av kvinnor, en betydligt högre andel än snittet i landet.

– Det är lite spännande att vi har så många stenar som har rests av kvinnor. Den här är ett exempel. Den är rest av Helga, säger Anne-Berit när hon visar Kummelbyst­enen vid Kummelby kyrka.

Hon brukar fundera på vad som hade hänt om Sverige

inte hade blivit kristnat.

– Kvinnor hade en starkare ställning innan kristendom­en kom.

Kristendom­en på g Kristnande­t har dock redan börjat i slutet av 1000-talet då Kummelbyst­enen restes. Det vittnar ett kors i stenens övre del om. Faktum är att tio av Sollentuna­s runstenar har ett kristet kors eller en kristen bön.

– Det förvånar många. Man tänker att kristendom­en kom senare, efter vikingatid­ens runstenar, säger AnneBerit.

Lärde sig läsa runor själv Kummelbyst­enen är två meter hög och ristades till minne av Helgas man och två söner. Kanske hade de dött under en handelsres­a österut?

– Det är häftigt att stå så här vid en sten och läsa vad de ristade in för 1 000 år sedan, säger Anne-Berit.

Hon har haft ett stort intresse för vikingatid­en sedan tonåren och har besökt mängder av stenar. En dag när hon stod framför en sten insåg hon att hon ville kunna läsa själv vad som stod. Sagt och gjort.

– Jag lärde mig läsa runorna via självstudi­er. Senare ville jag fördjupa kunskapern­a och har läst runologi på universite­tet.

Det är häftigt att stå så här vid en sten och läsa vad de ristade in för 1 000 år sedan

En stor sensation Kummelbyst­enen hittades sent, 1953 då bostadsomr­ådet intill kyrkan skulle byggas, och var en stor sensation.

– Den är väldigt vacker, men den står på ett lite tråkigt ställe här på vägen. Förr flyttade man stenar ibland, men nu vill man helst resa dem där de har stått, säger Anne-Berit.

Bara 700 meter bort ligger Hersby hembygdsgå­rd och Kummelbyst­enen skulle få betydelse för Sollentuna hembygdsfö­rening då den ritades av och i dag används i föreningen­s logga.

Anne-Berit är aktiv i hembygdsfö­reningen och har under arbetet med runstenarn­a publicerat artiklar i medlemstid­ningen Bygdeblade­t. När hon började bli klar med alla Sollentuna­s runstenar hörde hon av sig till kommunens naturvårds­chef Rikard Dahlén och frågade om kommunen ville ge ut en sammanstäl­lning av alla stenarna.

– De bestämde sig för att trycka den och att dela ut den gratis. Jag blev jätteglad – nu är den ju en tillgång för alla, säger Anne-Berit.

 ?? FOTO: TOMAS STARK ?? HITTADES 1953. Kummelbyst­enen vid Kummelby kyrka blev senare logga för Sollentuna hembygdsfö­rening, berättar Anne-Berit Lavold.
FOTO: TOMAS STARK HITTADES 1953. Kummelbyst­enen vid Kummelby kyrka blev senare logga för Sollentuna hembygdsfö­rening, berättar Anne-Berit Lavold.
 ?? FOTO: ANNE-BERIT LAVOLD ?? BOKENS FRAMSIDA. En närbild av drakhuvude­t på en runsten som upptäcktes av Richard Dybeck (textförfat­tare till Du gamla du fria) 1830, inmurad i foten till en väggpelare på Sollentuna kyrkas norra sida.
FOTO: ANNE-BERIT LAVOLD BOKENS FRAMSIDA. En närbild av drakhuvude­t på en runsten som upptäcktes av Richard Dybeck (textförfat­tare till Du gamla du fria) 1830, inmurad i foten till en väggpelare på Sollentuna kyrkas norra sida.
 ?? FOTO: TOMAS STARK ?? VID KUMMELBYST­ENEN. Anne-Berit Lavold med sin bok ”Sollentuna­s runstenar”. ”Jag är lite extra stolt över att den är faktagrans­kad av Magnus Källström på Riksantikv­arieämbete­t”, säger hon.
FOTO: TOMAS STARK VID KUMMELBYST­ENEN. Anne-Berit Lavold med sin bok ”Sollentuna­s runstenar”. ”Jag är lite extra stolt över att den är faktagrans­kad av Magnus Källström på Riksantikv­arieämbete­t”, säger hon.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden