Vem ärver sommarstället som är enskild egendom?
Vad händer med den enskilda egendomen då maken med den enskilda egendomen dör? Om äktenskapsförordet bara säger att ett sommarställe ska vara enskild egendom – vem ärver då? Maken? Gemensamma barn direkt? Eller syskon som äger andra halvan av sommarstället?
Det som utmärker enskild egendom är att den, till skillnad från giftorättsgods, inte ingår i en eventuell framtida bodelning vid en skilsmässa eller ett dödsfall. Vid en bodelning delas som huvudregel allt som är giftorättsgods på hälften mellan makarna. Det som undantagits som enskild egendom ingår inte i hälftendelningen, utan denna egendom behåller den maken/makens dödsbo som är ägare av egendomen själv. Maken med den enskilda egendomen får alltså en större andel av den totala egendomen. Dels hälften av allt giftorättsgods, dels egendomen som är enskild utöver detta.
Efter bodelningen sker själva arvskiftet. Makar med gemensamma barn och makar som inte har några barn ärver varandra. Så i detta fall ärver den efterlevande maken ändå den avlidnes hälftendel samt enskilda egendom. Detta innehar maken med fri förfoganderätt tills den går bort.
Därefter ska de gemensamma barnen ärva, både sitt efterarv från den först avlidne maken och sitt arv efter den sist avlidne maken. Efterarvet från den först avlidne kommer vara större än arvet från den sist avlidne på grund av att sommarstugehalvan var enskild egendom. Syskonen hade bara ärvt den först avlidne maken efter den efterlevande maken om det inte funnits gemensamma barn. Så i detta fall kvarstår de bara som delägare av stugan först med den efterlevande maken och sedan med de gemensamma barnen.
Det har större betydelse att göra egendom enskild i fall där man inte har gemensamma barn eller där man har testamenterat sitt arv till någon. Då gynnas de som ärver den först avlidnes större andel.
Det blir inte samma fördel för gemensamma barn som ändå får båda sina föräldrars arv samtidigt. Då spelar det mindre roll att det var olika stora andelar från olika föräldrar.