Glöm skogen – så letar du citysvamp i storstadsdjungeln

Har du sett herr Kantarell? Storstadsbo, du behöver faktiskt inte bege dig ut i skogen för att hitta svamp, närmsta grönområde räcker. Mitt i hängde med en svampguide. UT PÅ TUR. Delikatessen kan finnas utanför din ytterdörr

SPÅNGA

Vad har gatutrafik, parker, och gräsmattor med skivlingar, champinjoner och kantareller att göra?

Jo, de finns där, de små delikatesserna, även om miljön inte alltid talar för det.

Kjell Hedberg står och väntar i Spånga centrum.

Vädret är sådär.

Regn, alltså, men trots allt, ännu en kvardröjande värme.

Vi vandrar i väg.

Var växer svamp i stadsmiljö?

– Den växer överallt, det gäller bara att hålla korpgluggarna öppna, säger Kjell Hedberg.

Han är ordförande i Söderorts svampförening och leder guidade turer i svampmarker. Den här regniga torsdagsförmiddagen har han tagit sig till Spånga för att visa tidningen var en storstadsbo kan hitta matsvamp, bara ett stenkast från ytterdörren.

Spår av svamp

Efter att ha följt Värsta allé i centrala Spånga en bit stannar vi till. På andra sidan ett lågt staket ligger en stor gräsmatta. Och här syns ett tydligt spår av svamp, en så kallad häxring.

En häxring är just en ring, i det här fallet ett mörkare cirkelformat parti på gräsmattan som visar var svamparnas mycel växer där under det gröna. Mycel släpper enligt Kjell Hedberg ifrån sig kväve vilket medför ökat upptag av fosfor, vilket orsakar naturfenomenet, i det här fallet ett grönare gräs.

I den här häxringen skymtar några gulbruna små svampar, knappt synliga i det tjocka gräset, nejlikbroskskivling, en utmärkt matsvamp, enligt Kjell Hedberg.

– Den här gräsmattan har kontinuitet, säger han, och syftar på att gräsmattan fått vara i fred under flera år vilket gynnat svamparna.

Efter att ha konstaterat fenomenet går vi vidare och korsar Sörgårdsvägen, en av gatorna i centrala Spånga, och stannar vid en skogsbacke på andra sidan gatan.

Just i denna skogsbacke bedömer Kjell Hedberg att matsvampar som champinjoner och fjällskivling kan trivas. Denna regniga septemberförmiddag ser vi dock inte till någon ätbar svamp och går vidare.

Den växer överallt, det gäller bara att hålla korpgluggarna öppna.

Delikatess dyker upp

Vi väntar in en bil och skyndar tillbaka över Sörgårdsvägen. På väg in i Svandammsparken på andra sidan gatan säger Kjell Hedberg att nu under hösten dyker ännu en delikatess upp om inte ur asfalten så ur backen: fjällig bläcksvamp. – Den är fantastiskt god. Inne i Svandammsparken, en av

Spångas mer centrala parker, upptäcker vi ännu en häxring, även den här i en gräsmatta. Ingen svamp syns dock till så vi återvänder.

Ta mer hänsyn

På väg tillbaka passerar vi en busshållplats. Bakom hållplatsen finns en liten blomsteräng, ingen plats att leta svamp på, enligt Kjell Hedberg.

– Det här är fel miljö för svamp. Svamp vill sprida sina sporer, något blommor och annan växtlighet försvårar.

En återkommande replik Kjell Hedberg levererar under denna kanske halvtimmes svamppromenad i centrala Spånga är att vi behöver ta mer hänsyn till svamparna.

– Vi behöver grönytor i städerna, för mångfalden.