Fick nobben på Bup – gång på gång
Nu ska färre mottagningar vid barn- och ungdomspsykiatrin korta köerna
Ilska och uppgivenhet. Föräldrar som vänt sig till Bup vittnar om krångel och kö när de sökt vård för sina barn.
Ekeröbon Alexandra har kämpat för att få hjälp till sin son i två års tid.
När han började i högstadiet rasade allt, berättar hon. Underkända betyg, ångest och mobbning. Han behövde utredas och få en diagnos för hjälpinsatser i skolan.
Men hos Bup blev det nej, med hänvisning till skolläkare och barn- och ungdomsmedicinsk mottagning. Ett läsår gick.
– Till slut betalade vi själva en utredning hos en privat barnpsykiater, och han fick diagnosen ADD, berättar Alexandra.
Skolans insatser var dock inte tillräckliga. Sonen bytte till en resursskola.
Det här är ett svek mot barnen.
Psykolog på vårdcentralen Men kanske kommer det att bli lättare att få hjälp. Den 1 december ska alla vårdcentraler kunna erbjuda vård till barn och unga som drabbas av psykisk ohälsa.
På så vis avlastas Bup, som kan använda resurserna till dem med svårare psykiska problem och sjukdomar.
”Bemanningssituationen är fortsatt ansträngd. Det har varit svårt att rekrytera läkare” skriver Sveriges kommuner och regioner, SKR, i en kartläggning.
Där framgår också att antalet årsarbetare är 25 procent under rikssnittet, och att antalet besök per årsarbetare är 37 procent över snitt.
Talla Alkurdi (S), regionråd i opposition, är kritisk.
– Jag blir lite ledsen faktiskt, det här är de sköraste barnen. Och nu får de ännu svårare att ta sig fram till vård.
Bättre för personalen
Hon syftar på beslutet att göra om den geografiska indelningen där 17 områden slås ihop till nio.
– Det är redan långa väntetider, och med färre mottagningar blir det ännu svårare för barn och familjer att få hjälp.
Men enligt Sandra Ivanovic Rubin (MP) i regionens blågröna styre ska omdaningen göra att köerna kortas.
– Det här är absolut ingen besparing, säger hon.
Större mottagningar med mer personal blir mindre sårbara för till exempel sjukdom. Och när personal kan avlasta och täcka upp för varandra blir det en bättre arbetsmiljö, vilket ska locka fler att arbeta vid Bup, menar hon.
Varför anställer man inte bara fler på de nuvarande mottagningarna?
– Det saknas psykologer, en utmaning som vi delar med resten av Sverige. Det är inte främst en pengafråga. Vi behöver vara en attraktiv arbetsgivare.
Alexandras son trivs nu i skolan och har godkända betyg. Men hans mediciner behöver justeras.
Ny kontakt med Bup – och nobben igen, med hänvisning till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning för remiss, en remiss som Bup sedan nobbade.
Först i september fick de en tid – hos en psykolog. Det tog några veckor till innan de fick träffa en läkare.
– Det här är ett svek mot barnen. Det måste finnas resurser att ge hjälp direkt, säger hon.