Sommaren kommer med tvångsgrillande

D et brinner, det glöder, det luktar gott och det tar ofta en himla tid. Det kan kännas omständligt till en början, men trevligt när man väl är klar och får äta.

Vad pratar jag om? Jo, om det tvångsmässiga sommargrillandet så klart. Ni vet den inneboende viljan hos semestersvensken att grilla ”för det är ju sommar”.

Det spelar egentligen ingen roll vad du grillar, bara ATT du grillar.

Den tydligaste bilden av Sommarsverige är precis just denna: Med tom blick bärs det hem grillkol, fläskkarré och ingredienser till potatissallad. Grillen rullas fram ur ett förråd eller garage. Kanske att den behöver dammas av innan nytt kol får ta plats. Högtidligt börjar det brinna så smått efter att en mängd tändstickor och fulare ord använts. Över tid så flyttas gränserna fram för vad som kan grillas. Frågan blir snarare vad som egentligen INTE kan grillas?

Mat som med lätthet hade kunnat tillredas i ugn och på spis slås in i små omständliga foliepaket och ligger sedan där på grillen i en evighetsevighet. Ingen vet egentligen varför, men vi får vara utomhus, solen skiner ibland och det känns lite mer på riktigt.

Att tvångssommargrilla har samma rituella kvalitet som att sitta tillsammans med släkten på julafton och titta på Kalle Anka och hans vänner. Det är bara något vi gör utan att egentligen veta varför. Skillnaden är ju visserligen att Kalle bara går att titta på, inte äta.

Med dessa ord hoppas jag att allt det du vill hamnar på grillen i sommar. Oavsett om det förpackas i foliepaket eller inte.

Det spelar ingen roll vad du grillar, bara ATT du grillar.