Så kan fler avhoppare få hjälp att lämna sina kriminella gäng
Från 0 till 12 avhoppare i nordvästra länet: ”Järfälla är en bit på vägen” skillnader på hur kommunerna i nordvästra länet jobbar med avhoppare. Generellt är det få som får hjälp med att lämna sina kriminella liv. Det framgår i en ny rapport, som ger fö
Det är stora
Under ett års tid har kunskapscentrumet för nordvästkommunerna, FoU Nordväst, undersökt hur de åtta kommunerna arbetar med dem som vill hoppa av kriminella gäng.
Och nu är rapporten klar. Den visar att Järfälla kommun har hanterat 12 avhopparärenden under 2022 – vilket är flest av alla. Åtta av dessa ärenden ledde till en insats.
– Järfälla har kommit en bit på vägen gällande hur man organiserat sig och hur man tittat på målgruppen, vilket kan vara en anledning till att de har flest ärenden, säger Jörgen Larsson, forskningsoch utvecklingsledare för FoU Nordväst.
År 2020 genomförde Järfälla nämligen en upphandling för att ge stöd till avhoppare, efter att socialnämnden sett att allt fler ville lämna kriminaliteten. Det var den första upphandlingen av sitt slag i Sverige och i dag har kommunen flera aktörer som erbjuder olika typer av hjälp.
Järfälla har också en avhopparverksamhet i egen regi, där tre socialsekreterare arbetar.
Först med Sluta Skjut
I vår blir dessutom Järfälla och Upplands-Bro först ut i länet att börja med metoden Group Violence Intervention (GVI), även kallad Sluta skjut.
– Att man satsat på GVI är positivt då det blir som en form av inramning även för avhopparfrågan. Man börjar se målgruppen och tar ett ansvar för den, vilket naturligt gör att fler avhoppare kommer, säger Jörgen Larsson.
De flesta i kriminella nätverk känner hopplöshet över situationen.
Efterlyser mer pengar
Trots Järfällas arbete med målgruppen upplever tjänstemännen att de når få avhoppare. Det har framgått under seminarier som representanter från kommunerna har deltagit i.
Där framkom även att det finns ett stort behov av kunskap om avhoppare inom socialtjänsten i kommunerna. En annan utmaning är att polisens snäva definition av vem som är en avhoppare krockar med socialtjänstens uppdrag.
Enligt polisens definition ska nämligen en avhoppare ha en hotbild mot sig, om denna lämnar sin kriminella gruppering.
– Om du av någon anledning inte uppfyller kriterierna som en avhoppare faller du ju utanför och registreras som något annat, säger Jörgen Larsson.
Tjänstemännen uttrycker också att det är oklart vilken verksamhet som ansvarar för vad. Flera menar också att det är svårt att hjälpa avhoppare då budgeten inte tillåter kostnaden.
Jörgen Larsson föreslår flera vägar framåt. Bland annat menar han att socialtjänsten kan arbeta mer uppsökande och berätta om hjälpen som finns.
– Många av dessa personer kommer i kontakt med socialtjänsten på något sätt. Många går på ekonomiskt bistånd eller på missbruksbehandlingar. De flesta i kriminella nätverk känner hopplöshet över situationen, då kan man behöva få till sig på ett konkret sätt att det finns hjälp att få, säger Jörgen Larsson.