”Den här föreningen är öppen för alla”
Det skrivs och talas mycket om Eritreanska föreningen i Solna. Men inte så mycket med den. Vi i Solna besökte lokalen under en kaffeceremoni och pratade demokrati, politik och religion med ordföranden Robel Tesfai.
Vi används som slagträ i den politiska agendan.
Det doftar rostat, nästan bränt hos Eritreanska föreningen när vi kliver in i lokalen på torsdagskvällen. Som om någon håller på att bränna en kastrull popcorn på spisen. Men det är inte inte majskorn som luk- tar utan kaffebönor. De är på rostning enligt eritreansk sed och ska sedan malas och kokas till kaffe. Kaffeceremoni genomförs två eller tre gånger i veckan och har i kväll lockat runt 20 medlemmar.
Medan det sorlas i ena rummet sätter vi oss lite avsides med ordföranden Robel Tesfai och medlemmen Saba Habtemariam. Vi ska prata om föreningens verksamhet. Vi ska också prata om anklagelserna om lojalitet med diktaturen i Eritrea som de senaste månaderna har riktats mot föreningen från riks-och lokalpolitiskt håll. Solnaföreningen bildades 1980, långt innan Eritrea blev självständigt, och då var det bara några få eritreaner som bodde här.
– Syftet med föreningen är att jobba med integration, lära ut hur olika samhällsfunktioner fungerar och ha föreläsningar, exempelvis om hälsa, droger och alkohol, säger Robel Tesfai.
– Vi lär oss av varandra, förklarar Saba Habtemariam. Vi kommer alla från Eritrea men vi har olika bakgrund och olika erfarenheter. Det kan handla om datorer, internet och hur man betalar räkningar på nätet.
– Eller föreläsningar om barnuppfostran och kulturkrockar. Vi ordnar läxhjälp och hemspråksundervisning för barnen. Sedan är det inte utbildning som är det viktigaste, utan att man ska kunna komma hit och bara umgås, säger Robel Tesfai.
– Våra barn flyttar överallt. Det här blir en knutpunkt för eritreaner som är uppväxta i Solna eller har bott här, säger Saba Habtemariam. Middagar, kaffeceremonier, fester, firande av eritreanska högtider, medverkan vid svenska festligheter såsom Valborg och Hagalundsdagen. Studiebesök med bar- nen till Liseberg och till moskén i Stockholm. Egna fotbollslag och basketlag.
Utifrån de aktiviteter som föreningen ägnar sig åt förstår varken Saba Habtemariam eller Robel Tesfai varifrån kritiken mot verksamheten kommer.
– I våra stadgar står det tydligt att den här föreningen är öppen för alla och står religiöst och politiskt helt fri. Vi har inget att göra med något särskilt parti och ingen tvingar någon att vara med på något, säger Saba Habtemariam.
– Allt som har skrivits och sagts om oss är taget ur luften och saknar grund, säger Robel Tesfai.
Hur ställer ni er till regimen i Eritrea?
– Vi tar inte ställning till statsskicket i Eritrea eller till statsskicket i Sverige. Bland våra medlemmar tycker folk lite olika, men föreningen tar inte ställning till politik, säger Robel Tesfai.
– När vi samlas här, är vi bara en eritreansk förening i Solna, säger Saba Habtemariam.
Robel Tesfai säger att mänskliga rättigheter ligger föreningen varmt om hjärtat, eftersom de själva i egenskap av minoritet vet hur det är att vara en utsatt grupp.
– Vi används som slagträ i den politiska agendan, säger han. Det är tråkigt och synd att de väljer just oss. Vi jobbar och gör rätt för oss här i Solna.
Hur känns det att höra de här anklagelserna mot er?
– Innerst inne blir man ledsen. Jag har bott här sedan 1985, det är 31 år, och plötsligt är jag inte svensk. Det blir ”dem” ”dem” ”dem”, säger Robel Tesfai och syftar på ett ”vi-och-dem”-tänk. Jag blir ledsen, men jag får försöka förstå. Tyvärr blir också våra barn och ungdomar berörda av det som skrivs. Man ska inte blanda politik och föreningsliv.