Skolor får avslag på tilläggspeng
En ändring i kommunens praxis, kring skolor som ansöker om tilläggspeng för elever med särskilda behov, ger stora konsekvenser för flera resursskolor.
Svedenskolan i Bergshamra är en privat driven resursskola. Där går elever som har en autismdiagnos, och ofta andra behov av stöd utöver det.
Vissa av de särskilda behoven ska täckas av grundbeloppet från skolpengen, men om en elev har ett så kallat extraordinärt behov, kan skolan söka ett tilläggsbelopp från kommunen där eleven bor, utöver den ordinarie skolpengen.
Tidigare år har skolan för det mesta fått de tilläggspengar de ansökt om, men i år har avslagen rasat in. Det är inte bara eleverna som bor i Solna som fått avslag, utan andra kommuner har också blivit mindre generösa med att bevilja tilläggspengen. Avsaknaden av de extra pengarna gör skolans framtid osäker, menar Svedenskolans rektor Gun Lind:
– Det krävs mycket arbete för att få de här eleverna trygga. Vi arbetar med väldigt små elevgrupper, och det är en resurskrävande skolform. Fortsätter avslagen så kommer det bli svårt att bedriva den verksamheten.
Elin Laurén har ett barn som går på resursskolan Ängkärrskolan i Huvudsta, som har samma problem med nekade ansökningar för tilläggspeng, och Elin är rädd för att skolan ska stänga:
– Det är första gången min son klarar av av gå i skolan. Han har varit hemmasittare, och deprimerad, men nu har han för första gången börjat säga att han tycker om sitt liv, han har en framtidstro och han är med och deltar på lektioner. Jag tror att han skulle bli hemmasittare om den här skolan stänger.
En fråga om praxis Anledningen till att kommunen blivit snävare i sin bedömning är inte grundat i budget, eller något politiskt beslut. Orsaken går istället att spåra till ett beslut i Högsta förvaltningsdomstolen från 2016. Då klargjordes vad som krävs för att en kommun ska kunna ge den extra skolpengen.
Till att börja med måste behovet vara av sådan art att eleven inte klarar av dagen utan att omfattande stöd. Men, kanske ännu viktigare, så ska behovet ”inte vara kopplat till undervisningssituationen”.
Det kan exempelvis röra sig om en elev som på grund av en funktionsnedsättning måste ha en assistent med sig för att öppna dörrar, eller behöver en ledsagare.
Anpassningar i undervisningen täcks alltså inte av tilläggspengen, utan de behoven ska den vanliga skolpengen räcka till, som regel.
Maria Rönnberg är administrativ chef på utbildningsförvaltningen:
– Vi ifrågasätter inte att de här eleverna har ett stödbehov, men vi måste pröva behovet individuellt. Vi kan inte bevilja ansökan för att de går på en viss skola med en viss undervisningsmodell.
Skolans skyldighet
Skolan har alltså en skyldighet att själva se till att skolpengen räcker till för sådana anpassningar, menar hon.
– Det finns ingen dold agenda, utan det som hänt är att vi börjat pröva ärendena på individuell basis. Precis som domstolen klargjort att vi ska göra, säger hon.
Fortsätter avslagen så kommer det bli svårt att bedriva den verksamheten.