VALENKÄT. Så vill
Elever som lämnar de kommunala skolorna, grönområden som byggs bort och unga som inte kan flytta hemifrån när de vill. Det är tre stora valfrågor i Solna. Vet du var partierna står? Här är svaren som kan vägleda dig när du gör din röst hörd om tre veckor.
Sammanställt av: Anna Wachenfeldt
Pehr Granfalk (M):
– Frågan lyfter problemen i den svenska skolan. Vi vill satsa på att öka kunskaperna bland eleverna, tittar man på Solnaungdomar i årskurs nio så har de bland de högsta betygen i Sverige. Det går också bra för Solnaungdomarna efter skolan. De har låg arbetslöshet.
– Vi vill fortsätta satsningarna vi gjort på högre skolpeng, vi ska se till att ha 100 procent behöriga lärare och 25 elever per klass. Så kan vi skapa ordning och reda och en studiemiljö där fler får godkänt i alla ämnen.
Pehr Granfalk (M):
Solna måste växa i sin nya kostym. – Vi vill bygga där det tidigare bara fanns kontor, buller och järnvägar.
När vi omvandlar dessa ytor till bostadsområden bevarar vi den del av Solna som är grön. Vi har satsat mycket på renare luft och vatten, det viktiga arbetet måste fortsätta. Planteringar i gatumiljön gör den trevligare samtidigt som det förbättrar luftkvaliteten. De närmaste åren behöver Solna fokusera på alla de projekt som nu växer fram, i stället för att trycka in ännu mer i planeringen. Solna måste växa i sin nya kostym.
Marianne Damström Gereben (L):
– Skolresultaten är en utmaning för stora delar av landet. En del av lösningen ligger på nationell nivå; bland annat resursfördelningen. I Solna har vi i år höjt skolpengen rejält med i genomsnitt 4 procent, det vill vi fortsätta med. Infört sociala mentorer, handlingsplan för psykisk ohälsa och satsat mer på särskilt stöd samt också på studiero. Vi har även inrättat en skolupprustningsfond på en halv miljard. Under året kommer vi också uppdatera den kunskapsstrategi som vi arbetat utefter sedan 2017.
Peter Edholm (L):
– Ja, det finns platser som man inte ska bygga på då våra grönytor är väldigt värdefulla. Vi brukar säga att Solna ska expandera men inte explodera. När vi bygger måste vi också se till att det finns grönytor eftersom vi vet att dessa är viktiga för människors livskvalitet. Vi vill satsa rejält på att rusta upp Överjärva gård som vi vill se som ett framtida Solnas Skansen. Det är en unik kulturhistorisk miljö. Nationalstadsparken ska givetvis bevaras.
Bernhard Huber (MP):
– Skolpengen i Solna är för låg. Därför vill Miljöpartiet öka skolpengen till samma nivå som våra grannkommuner. Med högre skolpeng har skolorna möjlighet att anställa fler lärare, öka andelen behöriga lärare och minska klassstorlekarna. Vi kan också ge en bättre skolgång till de barn som behöver lite extra stöd. Det ser jag som en långsiktig investering. Priset av att många elever inte får godkända betyg är alldeles för högt.
Victoria Johansson (MP):
– Miljöpartiets utgångspunkt är att man bara ska bygga på redan hårdgjorda ytor. Grönområden, även mindre, ska bevaras och utvecklas för att skapa goda boendemiljöer och möjlighet till rekreation, men även för att rena luften, bidra med skugga och gynna biologisk mångfald. Våra skyddade områden som Råstasjön och Igelbäcken ska vårdas och skyddas från byggnation. Vi vill göra en rejäl satsning på att plantera nya träd för att skapa en mer trivsam och levande stadsmiljö.
Anna Lasses (C):
– Det är främst tre saker som behövs. Vi behöver se till att alla barn som har behov av stöd får det. Oavsett om det handlar om NPF, psykisk ohälsa eller något annat. Ju tidigare desto bättre, helst i förskolan. Kompetens, samverkan och resurser är nycklarna. Det andra är att riktmärket som används för att beräkna skolpengen bör sänkas från 30 elever per klass till 25. Då kan vi ha mindre klasser där det behövs, och större där det funkar. Det leder till det tredje: höjd skol- och förskolepeng.
Samuel Klippfalk (KD):
– Kunskapsstrategin som först togs fram 2018 har målet att förbättra skolresultaten och ska i år uppdateras. Den har redan gett effekt: andelen som uppnått kunskapskraven i alla ämnen och meritvärdet i årskurs 9 är nu högre än i riket.
– KD vill ha en skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter. Tydliga ordningsregler och vuxnas auktoritet skapar trygghet, lugn och studiero för alla elever. Vi vill att resursskolorna, med sin unika kompetens, ska ges villkor att verka i Solna.
Sara Kukka-Salam (S):
– Socialdemokraterna går till val på ett reformpaket som vi kallar ”Skollyftet Solna” som består av 10 åtgärder för att förbättra Solnas skolor. Vi vill anställa fler lärare, införa ett tak på max 25 elever per klass (istället för dagens 30) och stoppa skolnedläggningarna. För att göra det krävs en höjd skolpeng – det är orimligt att vi satsar mindre på skolan än grannkommunerna.
Tak på max 25 elever per klass.
Linda Cigéhn (V):
– Vänsterpartiet vill sätta stopp för skolkaoset som varit. Vi vill ta fram en långsiktig plan för skolan där stadierna på Skytteholm- och Bergshamraskolan återöppnar, det finns en kommunal skola i varje stadsdel samt en kommunal resursskola. För att alla ska klara skolan behöver eleverna mer tid med lärarna och rätt stöd och anpassningar. Vi höjer skolpengen rejält för att minska klasstorlekarna, NPF-säkra skolorna, anställa fler lärare och fritidspedagoger och rusta upp skollokalerna.
Vi höjer skolpengen rejält.
Msciwoj Swigon (SD):
– Skolan ska kännetecknas av studiero samt ordning och reda, och här är mindre undervisningsgrupper ett viktigt verktyg för att ge bättre förutsättningar och miljö för lärande. Som ett steg i ledet för att nå detta ser vi gärna att Solna har flera mindre skolor och att man prioriterar att renovera befintliga skolor istället för att riva dessa och ersätta med nya/större. Vi ser också att Solnas förskolor och skolor är i behov av större ekonomiska resurser för att anställa fler med rätt kompetens.