Fler konfirmander måste döpas
FÖRÄNDRING. Allt färre döps som barn – men allt fler som tonåringar
Vi lever i ett av världens mest individualistiska länder.
SOLNA/HÄSSELBY
Att döpas förknippas med en ceremoni i kyrkan strax efter födseln. Men något som har blivit allt vanligare är att ungdomar i stället döps innan de ska konfirmeras.
– Jag har kompisar som skulle göra det, säger nydöpta Sally, 15.
Solna församling ordnar konfirmationsläger på flera håll i världen. När det bar av till Åre i somras passade ett tiotal konfirmander på att bli döpta. Ett fenomen som tenderar att bli allt vanligare, enligt församlingspedagog Daniel Sjödahl.
– Fler och fler föräldrar väljer att inte döpa sina barn, samtidigt som intresset för att åka iväg med jämnåriga, göra något spännande och brottas med existentiella och andliga frågor, det finns kvar. I Stockholm har andelen barn som döps sjunkit från 41 procent 2011 till 26 procent i dag.
Samtidigt har antalet medlemmar i Svenska kyrkan sjunkit.
Till följd av det är det fler blivande konfirmander som behöver döpas.
– På 40- och 50-talet döptes nästan alla på BB. Man vaccinerades och döptes i kapellet. Det var inte alltid att föräldrarna ens var med. I dag ser det inte likadant ut. Vi lever i ett av världens mest individualistiska länder, där du i dag ska välja allt själv, säger Michael Öjermo, kyrkoherde i Täby församling.
Sju måste döpas
Utanför Hässelby Villastads kyrka håller en konfirmationsgrupp på att repetera. Ungdomarna och ungdomsledarna spelar musik, som ”Don’t stop me now” med Queen. Det tisslas och tasslas och spelas upp scener från Bibeln. I morgon är den stora dagen. Även Hässelby församling har kunnat märkt trenden.
– Oftast har vi minst en som ska döpas till konfirmationen, i år har vi sju för den här kullen, säger Malin Karlsson, diakon i Hässelby församling.
Kompisar lockar
En av de som döpts innan konfirmationen är Sally Eklund, 15. Hon och fyra andra döptes i samband med ett konfirmationsläger i Småland. Hon berättar att hon inte riktigt vet varför hon inte döptes som liten.
– Jag har velat vara döpt sedan innan, sedan har jag pratat med pappa om att konfirmera mig. Och så har jag kompisar som skulle göra det, säger hon.
Under två veckor har hon och kompisen Alexander Heving Granath, 15, varit på läger.
– Förutom att vi jobbar med den religiösa frågan så vill vi öka självkänslan hos ungdomar, ge dem en gemenskap och hopp om framtiden, säger Hans-Christian Nyström, präst i Hässelby församling.
För Sally och Alexander är det kyrkan, traditionen, men framförallt kompisarna, har lockat berättar de.
– Det är en rolig grej och jag har tre vänner som gör det. Min storasyster har konfirmerat sig här också, så det är lite av en tradition, säger Alexander.