Efter stölderna – Solna fylls med ny konst

ETT ÅR SENARE. Kopior ersätter stulna verk – dna-märks och

Sten som material är inte lika stöldbegärligt.

Det började med sex avsågade skulpturer i Råsunda, däribland det kända verket Vildsvinsjakt av Carl Milles, i slutet av oktober i fjol.

Därefter upptäcktes stölder i Hagalund, och första advent gapade det tomt på platsen där statyn Generalslagsmål stått sen 60-talet i Hanneberg.

Tolv offentliga konstverk stals under, vad som är känt, tre räder.

– Det var en chock. Så många under så kort tid, säger Johanna Molvin, chef för Solnas konst och kulturmiljöer, som ihop med kollegan Cecilia Wallman möter upp i Odinparken.

Här sågades en staty av Asmund Arle av från sitt fäste.

Det blir det första verket att ersättas när staden nu börjar placera ut återskapad – eller helt annan – konst.

Sten ersätter brons

En stenstaty av konstnären Sven Lundqvist, som tidigare stått på biblioteket i Solna Centrum, får prova den tomma piedestalen.

Jo då, den passar bra. – Asmund Arles skulptur föreställde också en häst, ett hästhuvud. Han använde ofta hästen som symbol för känslolivet. Den knyter samtidigt an till Hagalunds hantverkstradition, med stenhuggeri och kyrkogården intill, säger Johanna Molvin.

Tyvärr fortsätter ju stölderna på andra platser.

Det finns förstås en fördel till med sten jämfört med metall.

– Sten som material är inte lika stöldbegärligt.

Nya gjutningar beställda

Hos Solnaborna väckte stölderna både ilska och sorg.

Inte minst är bronsbysterna av konstnärsparet Maria Wine och Artur Lundkvist i Råsunda saknade.

De är exempel på konstverk som snart kan återses.

– Tack vare att konstnären hade originalmodellerna kvar har vi kunnat beställa nya exemplar. De kommer att återplaceras i vår när det är tillräckligt varmt, säger Cecilia Wallman.

Med extra förstärkningar, både inuti skulpturerna och vid fästet, och ny dna-märkning ska de bli svårare att stjäla.

Finns en oro ändå?

– Ja. men det är en oro som vi nog delar med andra kommuner. Tyvärr fortsätter ju stölderna på andra platser. Men alternativet, att låsa in allt, är sämre. Det är ju Solnabornas konst. Den har köpts in för att möta så många som möjligt mitt i vardagen, säger Johanna Molvin.

Polisutredningen nedlagd

Polisens förundersökning av stölderna ledde ingen vart.

Men allt pekar på att konsten sålts som metallskrot.

– Det här är troligtvis inrest folk som gör en räd och stjäl det som kan stjälas, sen åker de hem eller ägnar sig åt andra stölder, säger polisens utredare Jan Åke Törnhage.

Vid sidan av polisarbetet har ett idogt arbete pågått hos stadens konstberedning. Man har jagat originalmodeller av det som stulits och inventerat det som är kvar: Är konsten väl förankrad i sina fästen? Står de på belysta och välbesökta platser? Bör något flyttas eller bytas ut?

– Solna byggs om och förändras. En plats där det förr i tiden passerade mycket folk kanske inte har samma betydelse i dag. Något som engagerade förr kanske inte gör det i dag, säger Cecilia Wallman.