”Långsiktigt arbete att minska klasstorlekarna”
Trots att vissa klasser blir större blir de flesta mindre, enligt styret. Inte godkänt, menar oppositionen.
Som politiker kan du inte lova allt till alla.
SOLNA
– Vi gick till val på mindre klasser och fler lärare och har höjt skolpengen med sju procent två år i rad. Redan nu ser vi bevis på att det lönar sig.
Skolnämndens ordförande Eva Eriksson (S) syftar på att lärartätheten ökat något och tjänsterna får fler ansökningar.
Det har införts lovskola och andelen klasser med över 26 elever har enligt stadens siffror minskat.
– Det är jätteviktigt för att lärarna ska kunna se och hjälpa alla elever i klassrummet.
I Råsunda slås klasser ihop, kan du förstå om föräldrar tycker det motsägelsefullt?
– Det kan jag förstå. Vi politiker pekar ut riktningen, men det är rektorerna som har ansvar för sin organisation och att hålla budget. Jag har fullt förtroende för de bedömningar och justeringar som rektorerna gör. Det finns inte heller något rakt samband mellan elevantal och kunskapsresultat.
Eva Eriksson tillägger att riktmärket på 25 började rullas in i förskoleklass i höstas för att fortsätta årskurs per årskurs.
– Det är ett långsiktigt arbete.
Fortfarande väljer varannan elev bort Solnas kommunala skolor. När vänder trenden?
– Så snart som möjligt hoppas vi. Dels genom att nya skolor startar, dels genom att fler aktivt väljer oss. Jag kommer fortsätta kämpa för en större budget för att med målet att alla ska bli nöjda och klara skolan. Men det tar tid att vända en atlantångare.
”Går inte ihop”
Medan Eva Eriksson vill fortsätta på inslagen väg anser skolnämndens vice ordförande Veronika de Jonge (M) att det krävs ett omtag. Hon är kritisk till styrets beslut om att bygga mellanstadium i Järvastaden och att återöppna Bergshamras högstadium. I höstas återöppnades även Skytteholms mellanstadium.
– Som politiker kan du inte lova allt till alla. Vi har stora problem med stök och bråk i klasserna och alla tomma skolplatser gör att rektorerna går på knäna. Att i det läget öppna nya skolor går inte ihop.
Hon är samtidigt tveksam till att riktmärket på 25 är rätt väg, skolorna har det svårt ekonomiskt redan nu menar hon, och säger att studiero kan nås med andra åtgärder som tidiga stödinsatser, punktmarkering av stökiga elever och profilklasser.