Det rekorddyra bränslet – och vart priset är på väg
Faktorerna som påverkar vad du betalar för soppan – nu och då
Bensinen kostar nära 17 kronor litern och dieseln har redan passerat förbi. Vad hände egentligen när priserna sköt i höjden? Förklaringen handlar om allt från Trump till vattennivån i Rehn.
Fredagen den 18 maj 2018 hände något på svenska bensinstationer. För första gången höjdes literpriset för bensin och diesel över 16kronorsgränsen. 95-oktanig bensin kostade 16,16 kronor och dieseln 16,06.
Men priserna skulle inte stanna där. Månaderna därpå slogs det ena rekordet efter det andra. Den 31 augusti höjdes riktpriset för bensin till toppnoteringen 16,56 kronor litern.
Dieselpriset fortsatte uppåt och den 10 oktober sprängdes 17-kronorsvallen. Då hade bensinen blivit mer än en krona och dieseln mer än två kronor dyrare per liter jämfört med början av året.
– Att priserna går upp en till två kronor på mindre än ett år, det är mycket ovanligt, säger Johan Söderberg, drivmedelschef på Circle K.
Orsakerna till prisökningen är komplicerade och styrs av skeenden långt från svenska vardagen.
Att bena ut varför bränslepriserna svänger upp eller ned har blivit krångligare, menar experterna.
– Jobbar man inte med frågan är det komplext och svårt att förstå. Det är så mycket som påverkar, säger Erik Stenströmer Moglia, drivmedelsansvarig på OKQ8. Text: Fredrik Diits Vikström
– Det har blivit mycket svårare att säga vad som gör att man får betala mer vid pumpen. Det är så många faktorer som spelar in, säger Stefan Samuelsson, retailchef på ST1/Shell med ansvar för prissättning.
Den största delen av bränslepriset är skatt. Ungefär 60 procent av det man betalar för varje liter bensin och nästan hälften av dieselpriset utgörs av skatter och moms. Sedan ska bränslebolagen ha en bit av kakan.
Världsmarknadspris och kurs
Om man räknar bort deras marginal, cirka tio procent, återstår 30–40 procent av pumppriset. Det är vad själva bensinen och dieseln kostar och det är den delen som påverkas av omvärlden. Höstens prisrusning har två huvudförklaringar, menar bränslebolagen.
Den första handlar om världsmarknadspriset på råolja, råvaran som används för att framställa bensin och diesel. Ett fat (159 liter) kostade 66 dollar i början av 2018 men priset ökade stadigt under året och var i oktober uppe i 86 dollar.
Den andra är att den svenska kronan har försvagats mot dollarn. I januari 2018 var dollarkursen 7,84 kronor men därefter har den amerikanska valutan stärkts och i oktober hade kursen stigit till 9,16 kronor som mest.
– Att oljepriset går upp påverkar våra inköpspriser och den höga dollarnoteringen driver upp priset ytterligare eftersom vi köper produkterna på en världsmarknad som styrs av dollarpriset, säger Erik Stenströmer Moglia.
– Historiskt har dollarkursen och världsmarknadspriserna ofta gått åt olika håll. Nu har både den svenska kronan försvagats och råvarukursen gått upp. Då blir det stor skillnad i pris, säger Johan Söderberg.
”Väldigt låg vattennivå”
Underskottet av diesel blev ännu större på grund av underhållsarbeten vid ryska raffinaderier och, kanske lite mer oväntat, av vattennivån i Europas floder.
– Rehn har väldigt låg vattennivå just nu. Fartygen kommer inte fram. Man kan inte flytta produkterna, säger Johan Söderberg på Circle K.
Den varma sommaren spökar också på andra sätt. Dålig rapsskörd har gjort att priset på RME, den processade rapsoljan som blandas in i diesel, skjutit i höjden.
Efter höstens rekordnivåer har bränslepriserna störtdykt. I början av december hade bensinen rasat till 14,41 kronor litern och dieseln till 15,46 kronor.
Denna helomvändning sammanföll med att oljepriset på kort tid föll från 80 till 60 dollar per fat – och återigen finns förklaringen i de stora sammanhangen. Det började med att USA gav några länder tillåtelse att köpa olja från Iran.
– Det innebar att det blev en lättare situation på råoljesidan och då sjönk priset på grund av det, säger Ulf Svahn, SPBI. Sedan kom prognoser om att ekonomin håller på att bromsa in.
– Eftersom råoljan är direkt relaterad till världsekonomin sjönk förväntningarna på prisutvecklingen på råolja framöver. Det fick priset att falla lite till, säger Ulf Svahn.
Vad som händer med oljepriset, dollarkursen och konjunkturen är svårt att sia om men mycket talar för att skattetrycket kommer att öka.
Sedan 2017 finns en lag som automatiskt höjer bränsleskatten vid varje årsskifte. I januari handlade det om 36 öre för bensin och 25 öre för diesel.
Prishöjningen är fryst 2020
Den här uppräkningen är dock fryst från och med 2020, enligt den budget som riksdagen antog i december, men vår nya regering kan tänkas återinföra systemet.
Att bränslebolagen varje år måste öka inblandningen av dyra biodrivmedel för att uppfylla den nya reduktionsplikten kan också bidra till höjda priserna.
– Det beror på hur priset på förnybara råvaror utvecklas. Det är högt men det är inte säkert att det kommer att vara så för evigt, säger Henrik Roos som är prisansvarig på Preem.