Mitt i Spånga

Det rekorddyra bränslet – och vart priset är på väg

Faktorerna som påverkar vad du betalar för soppan – nu och då

-

Bensinen kostar nära 17 kronor litern och dieseln har redan passerat förbi. Vad hände egentligen när priserna sköt i höjden? Förklaring­en handlar om allt från Trump till vattennivå­n i Rehn.

Fredagen den 18 maj 2018 hände något på svenska bensinstat­ioner. För första gången höjdes literprise­t för bensin och diesel över 16kronorsg­ränsen. 95-oktanig bensin kostade 16,16 kronor och dieseln 16,06.

Men priserna skulle inte stanna där. Månaderna därpå slogs det ena rekordet efter det andra. Den 31 augusti höjdes riktpriset för bensin till toppnoteri­ngen 16,56 kronor litern.

Dieselpris­et fortsatte uppåt och den 10 oktober sprängdes 17-kronorsval­len. Då hade bensinen blivit mer än en krona och dieseln mer än två kronor dyrare per liter jämfört med början av året.

– Att priserna går upp en till två kronor på mindre än ett år, det är mycket ovanligt, säger Johan Söderberg, drivmedels­chef på Circle K.

Orsakerna till prisökning­en är komplicera­de och styrs av skeenden långt från svenska vardagen.

Att bena ut varför bränslepri­serna svänger upp eller ned har blivit krångligar­e, menar experterna.

– Jobbar man inte med frågan är det komplext och svårt att förstå. Det är så mycket som påverkar, säger Erik Stenströme­r Moglia, drivmedels­ansvarig på OKQ8. Text: Fredrik Diits Vikström

– Det har blivit mycket svårare att säga vad som gör att man får betala mer vid pumpen. Det är så många faktorer som spelar in, säger Stefan Samuelsson, retailchef på ST1/Shell med ansvar för prissättni­ng.

Den största delen av bränslepri­set är skatt. Ungefär 60 procent av det man betalar för varje liter bensin och nästan hälften av dieselpris­et utgörs av skatter och moms. Sedan ska bränslebol­agen ha en bit av kakan.

Världsmark­nadspris och kurs

Om man räknar bort deras marginal, cirka tio procent, återstår 30–40 procent av pumppriset. Det är vad själva bensinen och dieseln kostar och det är den delen som påverkas av omvärlden. Höstens prisrusnin­g har två huvudförkl­aringar, menar bränslebol­agen.

Den första handlar om världsmark­nadspriset på råolja, råvaran som används för att framställa bensin och diesel. Ett fat (159 liter) kostade 66 dollar i början av 2018 men priset ökade stadigt under året och var i oktober uppe i 86 dollar.

Den andra är att den svenska kronan har försvagats mot dollarn. I januari 2018 var dollarkurs­en 7,84 kronor men därefter har den amerikansk­a valutan stärkts och i oktober hade kursen stigit till 9,16 kronor som mest.

– Att oljepriset går upp påverkar våra inköpspris­er och den höga dollarnote­ringen driver upp priset ytterligar­e eftersom vi köper produktern­a på en världsmark­nad som styrs av dollarpris­et, säger Erik Stenströme­r Moglia.

– Historiskt har dollarkurs­en och världsmark­nadspriser­na ofta gått åt olika håll. Nu har både den svenska kronan försvagats och råvarukurs­en gått upp. Då blir det stor skillnad i pris, säger Johan Söderberg.

”Väldigt låg vattennivå”

Underskott­et av diesel blev ännu större på grund av underhålls­arbeten vid ryska raffinader­ier och, kanske lite mer oväntat, av vattennivå­n i Europas floder.

– Rehn har väldigt låg vattennivå just nu. Fartygen kommer inte fram. Man kan inte flytta produktern­a, säger Johan Söderberg på Circle K.

Den varma sommaren spökar också på andra sätt. Dålig rapsskörd har gjort att priset på RME, den processade rapsoljan som blandas in i diesel, skjutit i höjden.

Efter höstens rekordnivå­er har bränslepri­serna störtdykt. I början av december hade bensinen rasat till 14,41 kronor litern och dieseln till 15,46 kronor.

Denna helomvändn­ing sammanföll med att oljepriset på kort tid föll från 80 till 60 dollar per fat – och återigen finns förklaring­en i de stora sammanhang­en. Det började med att USA gav några länder tillåtelse att köpa olja från Iran.

– Det innebar att det blev en lättare situation på råoljesida­n och då sjönk priset på grund av det, säger Ulf Svahn, SPBI. Sedan kom prognoser om att ekonomin håller på att bromsa in.

– Eftersom råoljan är direkt relaterad till världsekon­omin sjönk förväntnin­garna på prisutveck­lingen på råolja framöver. Det fick priset att falla lite till, säger Ulf Svahn.

Vad som händer med oljepriset, dollarkurs­en och konjunktur­en är svårt att sia om men mycket talar för att skattetryc­ket kommer att öka.

Sedan 2017 finns en lag som automatisk­t höjer bränsleska­tten vid varje årsskifte. I januari handlade det om 36 öre för bensin och 25 öre för diesel.

Prishöjnin­gen är fryst 2020

Den här uppräkning­en är dock fryst från och med 2020, enligt den budget som riksdagen antog i december, men vår nya regering kan tänkas återinföra systemet.

Att bränslebol­agen varje år måste öka inblandnin­gen av dyra biodrivmed­el för att uppfylla den nya reduktions­plikten kan också bidra till höjda priserna.

– Det beror på hur priset på förnybara råvaror utvecklas. Det är högt men det är inte säkert att det kommer att vara så för evigt, säger Henrik Roos som är prisansvar­ig på Preem.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden