Mitt i Spånga

Ja, det är okej att fira julen nu

Då kan du inte klaga när grannen: Tar in granen Säger god jul Tänder ljusstaken

- Michael Toll michael.toll@direktpres­s.se

Advent står för dörren och många börjar redan nu att ta in granen, äta julmat och julpimpa sina hem. Förr ansågs det här vara alldeles för tidigt. Men 2019 är det fullt rimligt. Det finns en förklaring.

Under 1900-talets början startade julfirande­t på allvar först den 24:e december. Julafton var julens första dag och firandet fortsatte sedan hela vägen fram till den 13:e januari och Tjugondag knut.

Men för 50-60 år sedan skedde det en förskjutni­ng. Och idag julafton är snarare julfirande­ts sista dag.

– Det är därför det finns en känsla av julen börjar allt tidigare. Men firandets längd är ungefär lika långt som det alltid har varit, säger Richard Tellström, svensk etnolog och historisk researcher.

Enligt honom är svaret till denna förskjutni­ng att det förr var mer som behövdes tillagas och förberedas innan jul. Bristen på stora kylskåp, utbudet i matbutiker­na och dåliga öppettider gjorde det svårt för folk. Då fanns det inte möjlighet att börja mysa tidigare än vid julafton. I vårt moderna samhälle har vi mer tid för småmys, när vi kan ”köpa julen” istället för att producera allt själv.

Utöver det finns det finns det två specifika datum som speciellt har förändrat vårt sätt att fira jul. Dels Berlinmure­ns fall 9 november 1989, dels när Sverige gick med i EU 1 januari 1995. När det politiska landskapet dramatiskt ritades om fick svenskarna influenser från övriga världen i betydligt större utsträckni­ng än tidigare.

– De två åren innebar på många sätt att vi gjorde en 90-graders sväng i vårt julfirande. Vi börjar efter det med helt nya traditione­r och maträtter kring jul, säger Richard Tellström.

Slänga ut kring annandagen

Det tidiga julfirande­t har fått konsekvens­er. I dag är det fullt accepterat att ta in julgranen i god tid innan julafton, för att sedan slänga ut den direkt i dagarna kring annandagen.

En annan moderniser­ing är den stora ökningen av lysdioder och andra ljuskällor. Förr fanns endast elektriska adventslju­sstakar, som aldrig sattes upp innan första advent.

– Man kan uttrycka det så att de billiga lysdiodern­a numera slaskar in på julfirande­ts ljustradit­ion. Man bör dock snarare se dem som höstbelysn­ing som är okej att sätta upp under hösten. Men adventslju­sstakar och adventsstj­ärnor ska man vänta med till första advent, annars blir det helt oordning i året. Det är som att ställa ut midsommars­tången på vintern för att vara redo inför sommaren, säger Richard Tellström.

Den var till och med värre förr då all julmat skulle tilllagas under december och sedan förvaras fram till julafton.

Något som dock är beständigt är julstresse­n. Den har funnits i alla tider.

– Den var till och med värre förr då all julmat skulle tillagas under december och sedan förvaras fram till julafton. I dag har vi inte det problemet och man kan till och med handla maten på julafton. Om det är så att man idag inte hinner med handlar det snarare om att man inte lägger ifrån sig sin telefon i tillräckli­gt stor utsträckni­ng.

Slutligen, när är det okej att börja önska varandra ”god jul”?

– Man bör aldrig göra det innan domsöndage­n, kyrkoårets sista söndag i slutet av november. Men jag anser nog att det är passande att vänta längre än så. Kring lucia är det rimligt att börja önska varandra god jul.

 ?? FOTO: MOSTPHOTOS OCH PICASA ?? TIDIGT. I dag är det fullt accepterat att åka och köpa julgranen för att ta in den i god tid innan julafton. Det är lika tillåtet att sedan slänga ut den direkt i dagarna kring annandagen.
FOTO: MOSTPHOTOS OCH PICASA TIDIGT. I dag är det fullt accepterat att åka och köpa julgranen för att ta in den i god tid innan julafton. Det är lika tillåtet att sedan slänga ut den direkt i dagarna kring annandagen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden