Därför drabbas Järvaborna hårt av corona
OJÄMLIKT. Ahmed Abdirahman: Handlar om segregation
Det har uppstått en svartmålning av de här grupperna.
JÄRVA
Enligt Region Stockholm har coronaviruset drabbat Järva extra hårt. Men det beror inte bara på informationsbrist, utan om problematik kopplat till segregation. Det säger Järvaveckans grundare Ahmed Abdirahman.
Förra veckan rapporterade vi om att coronaviruset slagit extra hårt mot Järva. Brist på tillräcklig information på andra språk beskrevs som en anledning, och staden gick snabbt ut med att de skulle vidta åtgärder, bland annat genom en informationskampanj där 6 500 affischer på olika språk sattes upp.
Ahmed Abdirahman,
Hjulstabo och grundare av stiftelsen The Global Village, som anordnar Järvaveckan, larmade tidigt om att informationen om coronaspridningen inte nått vissa grupper. Samtidigt pekar han på att rapporteringen kring smittspridningen i Järva har varit stor.
– Det har uppstått en svartmålning av de här grupperna; att de är slarviga och källan till viruset, vilket lett till en enorm rasism i sociala medier och annat. Järvabor är inte sämre på att ta till sig information, säger Ahmed Abdirahman.
”Uppstått ur segregationen”
Han menar att det snarare är förutsättningarna att få ta del av informationen och sedan förutsättningarna att faktiskt även kunna agera utefter den som är annorlunda.
– Folk från till exempel Östermalm är precis lika benägna att strunta i myndigheternas instruktioner, men de har andra förutsättningar och blir därför inte sjuka i samma utsträckning.
Han pekar ut en rad olika faktorer som möjliga bidragande orsaker till spridningen i just Järva.
– Att Järva är extra drabbat beror i grund och botten på segregationen. Ohälsotalen är redan högre här och folk är således i riskgrupper, många bor trångt och många har inte samma möjlighet att jobba hemifrån eftersom de jobbar inom sjukvård och annat.
En annan bidragande orsak till spridningen i Järva tror han kan vara att det enligt honom finns en större misstro mot myndigheter och medier.
– Det gör att vissa blir mindre benägna att ta till sig informationen som de sprider. Det blir lätt så eftersom medierna ofta bara rapporterar från områdena när dåliga saker händer, säger han.