Här minskade resandet minst

av länet har resandet med kollektivtrafik upphört nästan helt under pandemin. I andra har invånarna varit tvungna att åka kollektivt, och därmed utsättas för smitta.

När pandemin bröt ut i mars förra året kom ganska snart rekommendationen att undvika att åka kollektivt. Många gjorde också det.

Men alla har inte kunnat avstå. Flest har fortsatt att resa i områden där många har låg utbildning, låg inkomst och det finns många utrikesfödda. I Vårby gård och Alby minskade till exempel resandet med 43 respektive 44 procent. Omvänt gäller i mer välbeställda områden. Där har resandet minskat med uppemot 80 procent.

Det visar en studie som en grupp forskare vid KTH presenterade i våras, och som DN nyligen rapporterat om.

Känt till länge

Nu vill Socialdemokraterna i Region Stockholm att en jämlikhetsanalys görs så att kollektivtrafikens resurser sätts in där de behövs mest.

Oppositionsrådet Jens Sjöström (S) tycker att den styrande majoriteten varit passiv i frågan. Enligt honom kunde en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin redan våren 2020 visa på problematiken.

Socialdemokraternas förslag om omprioritering av trafiken, extra bussar på vissa linjer, omflyttning av personal, enbart långa tåg på t-bana och pendel och ett lågtrafikkort så att fler reser när det inte är trängsel har inte fått gehör, menar han.

– Vi har fått höra att det inte går att genomföra, att trafiken är uppdelad i olika trafikområden, på olika trafikbolag och med avtalskonstruktioner som sätter stopp.

KTH-studien är ett samarbete mellan SL och KTH, och tanken är att socioekonomiska data ska användas när

SL planerar kollektivtrafiken.

– SL har försett oss med data och vi har stått för metoden. Nu kommer vi att fortsätta studera var och när det uppstått trängsel för att se var belastningen varit störst under pandemin, säger Erik Jenelius, docent vid KTH och en av författarna.

Om några åtgärder är på gång känner han dock inte till.

– Förhoppningsvis närmar sig pandemin slutet, och nu handlar det väl snarast om hur SL ska få tillbaka resenärerna. Värt att fundera på är om människor kommer att resa på ett annat sätt, kanske bara pendla till jobbet 2–3 dagar i veckan, och se över hur biljettsystemet kan möta det.

Extra bussar

Enligt SL har extra trafik satts in där de sett att behoven har varit större, totalt 50 000 extra avgångar.

– Men det finns en gräns i systemet. Till exempel buss 179, där har vi satt in det som går, gatorna klarar inte fler bussar. Vi har också kört långa tåg på blå linje, säger

Suss Forssman Tullberg, kommunikationschef vid trafikförvaltningen.

Hon säger att de hela tiden följer trafiken, och har gjort vad de kunnat.

Men Jens Sjöström är inte nöjd. Socialdemokraterna kommer att föreslå att regionfullmäktige tillsätter en jämlikhetskommission.

Trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M) säger dock blankt nej till en jämlikhetskommission:

– Vi vill använda skattebetalarnas pengar till att köra bussar och tåg, inte till byråkratiska kommissioner.

Kristoffer Tamsons tycker inte att det går att dra alltför långtgående slutsater av KTH-rapporten.

– Jag har hela tiden sagt att vi ska köra allt vi kan och mer därtill, plus att vi har särskilda insatser där det uppstår trängsel, säger han.

Här är stationerna där resandet minskade minst: Vårby gård:

Alby:

Farsta strand: Norsborg: Hässelby gård: Rågsved:

Fittja:

Här är stationerna där resandet minskade mest: Rådmansgatan: Tekniska högskolan:

OOHötorget:

Det behövs en annan struktur i kollektivtrafiken.

Solna strand: Universitetet:

Så gjordes studien:

43 procent 44 procent 45 procent 47 procent 47 procent 47 procent 48 procent

76 procent 77 procent

77 procent

78 procent 90 procent

Blippstatistik togs ut från 1,8 miljoner resekort vid stationer och hållplatser för pendeltåg, t-bana, lokalbanor och bussar under våren och hösten 2020. Uppgifter om var resenärer startade sina resor, det vill säga bostaden, sammanställdes med socioekonomiska data från SCB.

OKÄLLA: KTH