Är ordningsvakternödvändiga eller quick fix?

Antalet vakter har ökat dramatiskt

Hade varit fantastiskt med en snut i varje knut, men vi är inte där än.

VÄSTERORT-STOCKHOLM

Från 2018 till 2022 har antalet kommunala ordningsvakter ökat rejält i Stockholm stad. Från en handfull till 180.

Bra eller dåligt? Där kan åsikterna gå isär.

I västerort är exempelvis Hässelby torg, Vällingby centrum, Solursparken och Spånga torg lov3-områden, där ordningsvakter får patrullera. I Hässelby-Vällingby stadsdel gjorde ordningsvakterna 20 411 insatser i fjol.

En klar majoritet av gångerna, 16655, handlade det om att ”medverka till att upprätthålla allmän ordning genom upplysningar och uppmaningar.” 58 gånger har de assisterat polisen, och vid 19 tillfällen ringt ambulans. 26 gånger ska de ha avvärjt brottsliga handlingar.

Ökad upplevd trygghet

I en av de senaste ansökningarna till polisen skriver staden att ordningsvakterna är ett bra komplement för att motverka ordningsstörningar och skapa trygghet.

Man pekar även på att polisen har personalbrist. I år satsar därför Stockholms stad 101 miljoner på ordningsvakter.

Förra året publicerade staden en undersökning om effekten av mobila ordningsvakter vid Gullmarsplan, Årsta torg, Dalen och Hagsätra.

Rapporten pekade visserligen på ganska små förändringar vad gäller hur människor upplever områdets problem. Men på en punkt var undersökningen glasklar: de allra flesta svarande ansåg att ordningsvakternas närvaro ökar tryggheten.

Skola och socialtjänst

Mobila ordningsvakter betyder att vakterna inte är på plats i området hela tiden.

– Vi försöker använda dem där de för tillfället gör mest nytta. De jobbar utifrån lägesbilder som de delar med polisen, stadsdelarna och andra aktörer. Fokus kan variera från dag till dag, säger säkerhetsstrategen Martin Berg.

Anna Nellberg Dennis, andre vice ordförande Polisförbundet, håller med om att ordningsvakter är ett bra komplement, men tycker man ska passa sig för att likställa de två.

– De får 80 timmars utbildning, jämfört med polisens två och ett halvt år. Det är som att sätta en undersköterska där läkaren ska vara.

Att de behövs beror på att det finns för få poliser, menar hon.

– Jag hade gärna sett att polisen hade möjlighet att fotpatrullera mer och skapa relationer med medborgarna, snarare än att privata säkerhetsföretag gör det. Det hade varit fantastiskt med en snut i varje knut, men vi är inte där än.

– Oroligheter beror på att det ständigt sker rekryteringar till kriminalitet. För att skapa trygghet på lång sikt hade vi gärna sett mer resurser till brottsförebyggande arbete – skola, socialtjänst och psykiatri.