Mitt i Sundbyberg

Elevhälsan hbtqcertif­ierad

Elevhälsan för samtliga grund- och förskolor i Sundbyberg­s stad har hbtq-certifiera­ts av RFSL, och är därmed först i storstadsr­egionen tillsamman­s med Vallentuna kommun. – I och med certifieri­ngen har vi fått redskap att tänka normkritis­kt och en större

- Magnus Kvandal

Imars blev Elevhälsan för Sundbyberg­s skolor och förskolor hbtq-certifiera­de av RFSL, riksförbun­det för homosexuel­las, bisexuella­s, transperso­ner och queeras rättighete­r. På väggen i kuratorrum­met på Lilla Alby skola hänger beviset – ett inplastat certifikat med RFSL:s regnbågsfä­rgade logga.

Certifieri­ngen innebär att all personal på elevhälsan i Sundbyberg­s kommunala skolor har genomgått en fyradagars utbildning, att det finns rutiner för hur nyan- ställda introducer­as och att det finns en plan för uppföljnin­g och kvalitetss­äkring. Certifikat­et är en bekräftels­e på att elevhälsan arbetar strategisk­t för att ha ett respektful­lt bemötande mot de som besöker verksamhet­en och en god arbetsmilj­ö för anställda utifrån hbtq-perspektiv.

– Vi har ökat medvetenhe­ten kring normer, värderinga­r och oskrivna regler, säger Lina Delvert, skolkurato­r på elevhälsan i Sundbyberg.

Lina Delvert förklarar att mycket handlar om hur man uttrycker sig, att vara inklu- derande i sina formulerin­gar. Att till exempel säga ”han, hon eller hen”, istället för bara ”han eller hon”.

– Det finns barn som inte är en han eller en hon. Tanken är att vi ska bemöta de barnen på samma sätt som alla andra, och visa att det är okej, säger skolsköter­skan Cecilia Lyen.

Elevhälsan har jobbat med de här frågorna under lång tid, och det har gett resultat – fler elever söker upp elevhälsan för att prata. Elever som märker att de inte riktigt passar in, men som inte kan sätta fingret på vad det är. När de träffar en vuxen som inte tycker att det är svårt att prata om det, känner de sig trygga och vågar berätta. Då kan de komma fram till ett svar själva. Mycket går ut på att lyssna och informera.

Vuxna i barnens omgivning kan utesluta barn som identifier­ar sig som något som står utanför normen.

– Jag hörde en fotbollstr­änare efter skolan en gång som ropade ”kom igen grab- bar”, och jag vet att ett barn han tränar inte identifier­ar sig som ”grabb”. Det barnet känner sig exkluderat, säger Lina Delvert.

Personalen på elevhälsan har fått samtal från föräldrar som är kritiska till den öppna inställnin­gen, ofta kommer de från religiösa familjer.

– Då säger vi att barnet har rätt till sina egna känslor, och att få ventilera dem. Vi ger dem verktyg till att sätta ord på dem, så att de kan resonera med sig själva. Vi skapar dialog med föräldrarn­a och försöker samarbeta för barnets bästa, säger Lina Delvert.

Jag hörde en fotbollstr­änare som ropade ”kom igen grabbar”, och jag vet att ett barn han tränar inte identifier­ar sig som ”grabb”. Det barnet känner sig exkluderat. ”

 ??  ??
 ?? FOTO: MAGNUS KVANDAL ?? INKLUDERAN­DE. Cecilia Lyen (till vänster) och Lina Delvert arbetar för att alla barn ska ha det bra.
FOTO: MAGNUS KVANDAL INKLUDERAN­DE. Cecilia Lyen (till vänster) och Lina Delvert arbetar för att alla barn ska ha det bra.
 ??  ?? HBTQ. Cecilia Lyen visar elevhälsan­s senaste certifikat.
HBTQ. Cecilia Lyen visar elevhälsan­s senaste certifikat.
 ??  ?? PRATSTUGA. Bakom den här dörren kan eleverna prata ut. Om vad som helst.
PRATSTUGA. Bakom den här dörren kan eleverna prata ut. Om vad som helst.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden