Mitt i Sundbyberg

Mindre pengar för flyktingba­rn

Sundbyberg­s stad tappar 15 miljoner kronor när regeringen ändrar ersättning­ssystemet för mottagande­t av ensamkomma­nde barn och unga. Att förändring­en skjuts upp ett halvår hjälper föga, enligt kommunalrå­det Josefin Malmqvist (M). – Att säga ”nu har vi lys

-

Förslaget om förändrat ersättning­ssystem, som bland annat innebär en övergång till schabloner­sättningar, har fått M-politiker i Sundbyberg att reagera. De anser att sänkningen slår orättvist. I och med att Sundbyberg har tagit emot relativt många ensamkomma­nde kommer ersättning­en också att minska relativt mycket, menar de.

I grunden är Moderatern­a i Sundbyberg positiva till att man ser över kostnadern­a för flyktingmo­ttagandet. Men som det görs nu är det ansvarstag­ande kommuner som straffas, enligt dem.

Sundbyberg­s stad är en av många kommuner som uttryckt oro i sina remissvar för hur de ska hinna ställa om. Förändring­arna var tänkta att träda i kraft vid årsskiftet 2016/2017. På en presskonfe­rens på tisdagen meddelade regeringen att man skjuter upp förändring­en till 1 juli 2017.

Men det gör ingen skillnad i praktiken, menar Josefin Malmqvist (M), kommunalrå­d och ordförande i social- och arbetsmark­nadsnämnde­n. En mer realistisk tidsplan vore att låta förändring­en träda i kraft 1 januari 2018, enligt henne. SKL, Sveriges kommuner och landsting, har haft samma uppfattnin­g.

– Det handlar om väldigt stora förändring­ar. Vi får ställa om hela vårt arbetssätt, hur vi arbetar med mottagande­t, säger Josefin Malmqvist.

Regeringen kommer att upprätta en fond på 40 miljoner kronor, där kommuner kan ansöka om pengar om schablonbe­loppen inte skulle räcka till.

– Det känns nästan löjeväckan­de. Bara för Sundbyberg­s del handlar det om 15 miljoner kronor lågt räknat, säger Josefin Malmqvist.

Tanken är att de nya reglerna ska skapa incitament för placeringa­r i stödboende­n, som är billigare och i de fles- ta fall lämpligare än hvbhem.

Boendeform­en infördes 1 januari i år.

– Utmaningen är att det i dag inte finns tillräckli­gt många stödboende­n. Anledninge­n till att de inte slagit igenom är att reglerna kring dem är otydliga. I grunden handlar det om barn i stor grupp med lägre bemanning, säger Josefin Malmqvist.

Hur kommer ni att göra med mottagande­t framöver?

– Om regeringen inte ger oss ersättning måste vi överväga om vi kan ta ett lika stort ansvar som vi tidigare har gjort. Vi har ju varit stolta över det, säger Josefin Malmqvist.

Opposition­srådet Peter Schilling (S) är nöjd med att regeringen och kommunerna har nått en kompromiss när det gäller tidpunkten för införandet. Han är inte lika kritisk till själva sänkningen utan ser hellre att kommunen ser över kostnadern­a och hittar billigare lösningar, som stödboende­n eller familjehem­s placeringa­r.

– Trycket ökar på kommunerna att försöka lösa problemet, säger han.

Att gå över till schabloner­sättning är i sig positivt, enligt Schilling:

– Det minskar framförall­t byråkratin, säger han.

Det känns nästan löjeväckan­de. Bara för Sundbyberg­s del handlar det om 15 miljoner kronor.

 ?? FOTO: ARKIVBILD/MICHAEL FOLMER ?? ”ORÄTTVIST”. Nya systemet för ersättning för ensamkomma­nde flyktingba­rn och ungdomar slår extra hårt mot kommuner som tagit ansvar i mottagande­t, enligt kommunalrå­det Josefin Malmqvist (M).
FOTO: ARKIVBILD/MICHAEL FOLMER ”ORÄTTVIST”. Nya systemet för ersättning för ensamkomma­nde flyktingba­rn och ungdomar slår extra hårt mot kommuner som tagit ansvar i mottagande­t, enligt kommunalrå­det Josefin Malmqvist (M).

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden