Kvinnliga upphovsmän i ny utställning

Tre kvinnliga pressfotografers verk i svartvitt ställs ut i Sundbyberg. Förutom själva bilderna innehåller utställningen både presshistoria och kvinnohistoria. – När de var verksamma nådde de en stor publik genom dags- och veckopress, säger curatorn Aria

När Marabouparkens konsthall öppnar igen för säsongen är det med utställningen ”Upphovsmannen är en kvinna”. Där uppmärksammas tre kvinnliga pressfotografer, som enligt utställarna inte har fått synas så mycket som de förtjänar.

Alma Haag, Ellen Dahlberg och Ragnhild Haarstad har varit verksamma under en period som sammanlagt spänner över närmare ett sekel.

– De fanns inte ens på Wikipedia. Men nu gör de det, för vi har skrivit dit dem, säger Arianna Bommarco.

Ragnhild Haarstad är yngst, även om hon i dag är i 80-årsåldern. Hennes kamera från tiden på Svenska Dagbladet står på skrivbordet hos Arianna Bommarco. Där blev hon Sveriges första fast anställda kvinnliga pressfotograf och blev 1971 den enda kvinnan att få utmärkelsen Årets fotograf.

Enligt konsthallschefen Bettina Pehrsson ligger utställningen i linje med deras arbete. I likhet med den tidigare utställningen Textila undertexter, där en lång rad konstnärer fanns med, har ”Upphovsmannen är en kvinna” fokus på att jobba för att lyfta fram det kollektiva.

– Kvinnor som skrivits ur historien, eller aldrig skrivits in i den. Det är jättespännande att få syn på de här fotograferna, säger hon.

När arbetet inleddes visste inte Arianna Bommarco om att ateljéfotograf var ett typiskt kvinnligt yrke från början. Men i hennes egna släktalbum kan hon se flera kvinnliga namn i studiologgorna.

– De kunde vara ensamstående eller änkor. De kanske hade något lyte så att de inte kunde bli lärare, så blev de fotografer, säger hon.

Men när fotografier blev tekniskt möjliga att publicera i dagspress ändrades läget. De kvinnor som nu ställs ut trotsade den tidens normer. Alma Haag inledde sin karriär som just ateljéfotograf men började arbeta för Dagens Nyheter 1906.

Där blev hon Sveriges första fast anställda kvinnliga pressfotograf.

Ellen Dahlberg reste runt på egna initiativ och publicerades bland annat i bildtidningen Se. När hon var i Sydamerika under andra världskriget kunde hon inte skicka hem sina filmrullar utan släpade med sig allt material i ett år.

Tekniken har som bekant utvecklats sedan en pressfotograf var tvungen att förutom sin kamera bära med sig filmrullar, utrustning för framkallning och för att skicka bilderna till redaktionen.

– Det var ganska slitsamt. Ragnhild reste runt i Norrland och åkte tåg med all utrustning, säger Bettina Pehrsson.