”Det gjordes enorma framsteg”
Sundbybergsbon Eva Joelsdotter har verkligen fått uppleva världen. I sitt jobb för Sida har hon arbetat i många länder i Asien och Afrika och med egna ögon sett hur utvecklingen gått framåt på nära håll. Den 14 september fyller Eva Joelsdotter 75 år.
Livet för Eva Joelsdotter började på Bondegatan på Södermalm. Där bodde hon sina första femton år och finns det ett ord som kan sammanfatta uppväxten så är det ”trygghet”. Hon talar varmt om sin mamma, dagiset och skolan hon gick på och att hon hade släkt runt omkring sig där hon bodde.
– Mormor och moster bodde i närheten. Mormor var alltid hemma.
Vid 15 års ålder flyttade familjen till Östermalm där hon också gick på gymnasiet. Efter studier i engelska och spanska på universitetet hamnade hon via olika jobb på Sida. Vi är nu framme vid år 1968 och ett karriärsteg som skulle ta henne ut i världen. Hon har i olika perioder jobbat med biståndsfrågor för Sida i Zambia, Tanzania, Bangladesh, Indien, Sydafrika, Bryssel och Afghanistan. Hon har kunnat se hur biståndet gör skillnad och nämner Tanzania som exempel när hon var där mellan 1976 och 1980.
– Genom det svenska biståndet blev jag delaktig i en positiv utveckling i landet inom deras undervisningssektor. Tanzanias president Julius Nyerere, en före detta lärare, arbetade stenhårt för att landets befolkning skulle lära sig skriva, läsa och räkna. Det gjordes enorma framsteg. Läskunnigheten ökade från 20 till cirka 80 procent, säger hon. På det personliga planet träffade Eva Joelsdotter en man från Uganda när de båda vistades i Stockholm, en man som hon fick tre barn med. Under sina vistelser i Afrika möttes de av rasism i olika former på grund av deras relation. I Zambia attackerades Evas man av vita med rötter i Sydafrika och dåvarande Rhodesia och den svenske ambassadören vägrade viga dem.
– Det var en rasistisk handling, menar Eva
Även om Eva Joelsdotter i perioder vistats utomlands i jobbet har hon bott på olika platser i Sundbyberg sedan 1970-talet. Livet ägnas numera bland annat åt uppdrag för Veterankraft, där pensionärer gör en insats och jobbar med alla möjliga tjänster. Mycket tid ägnas också åt hennes lilla barnbarn som hon tycker är en outsinlig källa till glädje. Att hon trivs i kommunen är säkert.
– Sundbyberg har verkligen blivit mitt hem och till all lycka bor även mina barn och barnbarn här, säger Eva.
Sundbyberg har verkligen blivit mitt hem.
Att Eva Joelsdotter haft ett så gott liv ser hon som ett resultat av det välfärdssamhälle som växte fram i Sverige på 40-talet. Det har gjort att hon har kunnat utbilda sig, få det jobb hon haft och den hjälp hon har behövt under livets gång.