Det gör bostadsrättsägare otrygga runt omkring sitt hem Detta får oss att känna oss otrygga i bostaden
RAPPORT OM OTRYGGHET. Främlingar i trappen Dålig belysning Otrevliga grannar
Vad får nackhåret att resa sig på landets bostadsrättsägare? En rapport från SBC visar att otrygghet i bostaden tar många former, vi lyfter här de vanligaste faktorerna – och vilka trygghetsåtgärder boende vill se.
SBC, Sveriges Bostadsrättscentrum, har i sin årliga rapport om otrygghet i bostaden kikat närmare på vad som får känslan av otrygghet att växa hos bostadsrättsägare. I topp på otrygghetslistan ligger att trapphuset besöks av obehöriga – det får närmare hälften av de tillfrågade att känna sig otrygga.
– Obehöriga i trapphuset är ett exempel på problem som föreningar kommer att behöva arbeta aktivt med framöver. Här handlar det om enkla medel som inte behöver kosta mycket pengar. Exempelvis bör styrelsen se till att det finns rutiner för hur ett starkt skalskydd bibehålls, genom bland annat regelbundet byte av portkod och kontroll av fastighetens yttre delar så som fönster och dörrar, säger Johan Lundin, Marknadsområdeschef på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB, i ett pressmeddelande.
Kameraövervakning
På frågan om vilka åtgärder boende skulle vilja se för att stärka trygghetskänslan så tycker en tredjedel av de tillfrågade att kameraövervakning vore ett välkommet tilskott i bostadsområdet.
Portvakt och att röja bland växtlighet för bättre insyn är säkerhetsåtgärder som boende däremot helst vill undvika.
”Kommunikationsbrist”
En åsiktsdelare i undersökningen är frågan om hur föreningen jobbar med säkerheten - en tredjedel tycker att den egna föreningen i hög eller mycket hög utsträckning jobbar med medlemmarnas säkerhet, men 23 procent säger sig inte veta om frågorna diskuteras.
Dock menar närmare hälften av de styrelsemedlemmar som svarat att de jobbar med sådana frågor, även om det bara är tre av tio tillfrågade utanför styrelsen som håller med om det.
– Att inte ha koll på hur föreningen jobbar med frågor som rör trygghet är något som i grund och botten beror på kommunikationsbrist mellan styrelsen och medlemmarna. Arbetet med säkerhetsfrågor handlar inte minst om att informera de boende kring vad styrelsen faktiskt gör, säger Johan Lundin, i ett pressmeddelande.
Till föreningar som känner att de kan förbättra sin kommunikation tipsar Lundin om att skicka ut informativa månadsbrev eller ta upp säkerhetsfrågor på stämman.
– Se även till att skapa engagemang och delaktighet i säkerhetsarbetet. Genom en god grannsämja och kännedom om vilka grannar man har kan föreningens medlemmar enklare hålla varandra om ryggen och uppmärksamma avvikelser.
1. Obehöriga i trapphuset: 44%
2. Otryggt närområde: 42%
3. Otrevliga grannar: 33%
4. Dålig belysning: 23%
5. Högljudda grannar: 20%
6. Trasiga fönster: 19%
7. Avsaknad av säkerhetsdörr: 16%
8. Klotter: 15%
9. Ostädat trapphus: 13%
10. Trasig fasad: 11% 11.Skällande hundar: 9%
12. Problem med hiss: 8%
13. Annat: 5%
14. Vet ej: 4%
15. Känner mig alltid trygg: 23%
● 1 000 bostadsrättsägare i åldrarna 18–65 år svara på en webbenkät beställd av Sveriges Bostadsrättscentrum.
Se även till att skapa engagemang och delaktighet i säkerhetsarbetet.