Tacka ”algerna” för att du lever!
På löpsedlarna kallas de giftalger. I själva verket är de inte ens alger. Och de har väckt betydligt fler liv än de släckt. Utan de flera miljarder år gamla bakterierna hade vi aldrig funnits.
Professor Lena Kautsky har levt med cyanobakterierna, som ”giftalgerna” egentligen heter, i en stor del av sitt yrkesliv. Som pensionär jobbar hon bara med det hon tycker är roligt – som stora alger och havsväxter. Hon slipper gärna cyanobakterierna. Delvis för att hon har räknat dem så många gånger.
– Det gör jag inte igen. Never, ever, säger hon.
En annan anledning är att de ”stjäl alla rubriker” från den avsevärt viktigare vårblomningen.
– Det är egentligen det allra viktigaste vårtecknet. Fungerar inte den har vi verkliga problem. Hela näringsväven är beroende av den. Det skulle vara fint om den syntes. Den är så vacker i mikroskop.
Vårblomningen, som bland annat består av kiselalger och dinoflagellater, blir mat till mikroskopiska kräftdjur. De blir föda åt lite större djur som i sin tur äts av fiskar – som äts av oss.
Dör – inte blommar
Att ”giftalgerna” ens kallas alger beror troligen på att de lever i vattnet. Men de fotosyntetiserar som växter – alltså förvandlar solljus till energi.
Precis som vi gillar cyanobakterierna heta och lugna somrar. I värmen bildar de små luftbubblor när de är på väg att dö – inte blomma! – och driver in mot land. Blåser det, blandas de om och sjunker till Östersjöns botten. Där går det åt syre när cyanobakterierna bryts ner och botten kan bli syrefri. Då kan bara bakterier leva där.
Hur farliga är de?
– Det finns rapporter om ett antal hundar per år som dör efter att ha druckit av vatten med cyanobakterier eller slickat sin päls, men det är ändå få jämfört med hur många som blir överkörda. Hellre att vi får lite obehag i badvikarna än att de gör större skada ute till havs när de dör, säger Lena Kautsky.
Hellre att vi får lite obehag i badvikarna än att de gör större skada ute till havs. Algblomning
Irritationsfaktor