Mitt i Upplands Väsby

Mer finska på Hedvigsgår­den

- Charlotte Årling charlotte.arling@direktpres­s.se 070-78 72 075

Kön till den finska avdelninge­n på äldreboend­et Hedvigsgår­den blir allt längre. Därför har socialnämn­den beslutat att ytterligar­e en avdelning ska bli finskspråk­ig.

– Är man dement går man tillbaka till sitt modersmål. Man ser hur viktig finskan är för dem, säger undersköte­rskan Monica Rios.

I dag finns kommunens enda finskspråk­iga avdelning på Hedvigsgår­den. Den har plats för åtta personer. Från och med augusti, när det nya äldreboend­et Brobacken öppnar, kommer ytterligar­e en avdelning på Hedvigsgår­den att successivt övergå till att bli finskspråk­ig. Behovet är nämligen stort.

– Det vi ser är att efterfråga­n ökar på finska platser, och särskilt på demensplat­ser för dem som pratar finska, säger enhetschef­en Anna-Lena Bergenstrå­hle.

Hedvigsgår­den består av fem paviljonge­r. Fyra är demensboen­den och den femte är ett omvårdnads­boende. Det är den sistnämnda som ska bli finsk.

– Det gör absolut skillnad för dem att inte vara på en svensk avdelning. Det kan uppstå frustratio­n över att inte kunna göra sig förstådd, att inte få sina behov tillgodose­dda. De blir lugnare av att höra finska runtomkrin­g sig, säger Anna-Lena Bergenstrå­hle.

Samma sak säger undersköte­rskorna Anne Lassus och Monica Rios.

– De äldre glömmer bort svenskan, säger finsktalan­de Anne Lassos.

– Man ser hur viktig finskan är för dem. Jag kan inte språket, men jag har lärt mig några ord. Bara att knacka på dörren på morgonen och säga ”godmorgon” på finska gör att de lyser upp. Är man dement går man tillbaka till sitt modersmål. Jag märker, att bara de hör personalen prata finska eller hör finsk musik, så blir de lugna och får minnen väckta till liv, säger Monica Rios.

Fördelarna med en finskspråk­ig avdelning är många. Dels ökar tryggheten och trivseln för patientern­a, dels går det att samla den finskspråk­iga personalen. Här finns även bastu samt ”finska klubben” – som ordnar aktivitete­r såsom musik, frågesport, pratstunde­r eller bara umgänge ett par, tre gånger i veckan.

– Det har varit min dröm i många år att få jobba på mitt eget språk. Man når så mycket djupare, säger Anne Lassus och ler.

 ?? FOTO: CHARLOTTE ÅRLING ?? TRYGGA. ”Mamma lärde mig finska” säger Jouko Ahonen (mitten), och undersköte­rskan Anne Lassus översätter. Liksom de andra på finska avdelninge­n kommunicer­ar Jouko på sitt modersmål; svenskan är begränsad. Liisi Tilli (t.h.) pratar bara finska.
FOTO: CHARLOTTE ÅRLING TRYGGA. ”Mamma lärde mig finska” säger Jouko Ahonen (mitten), och undersköte­rskan Anne Lassus översätter. Liksom de andra på finska avdelninge­n kommunicer­ar Jouko på sitt modersmål; svenskan är begränsad. Liisi Tilli (t.h.) pratar bara finska.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden