Satsningen som skolan inte märker av
Väsbys politiker säger att de satsar på skolan – men med ersättningsförslaget för 2016 blir det tuffare att bedriva skolverksamhet i kommunen, säger Helen Spåls, delägare till Sandbergska skolan.
– Grundpengen höjs med 1,1 procent, vilket är i princip ingenting. Det täcker inte hyreshöjning, lärarnas löneökningar och dyrare skolmaterial.
I början på november gick politikerna ut stort med att Väsbys skolor nästa år skulle få ett tillskott på 11 miljoner kronor. Men den ökningen ser skolorna inte mycket av.
Till vårterminen höjs grundpengen med bara 1,1 procent, vilket ska kompensera för ökade priser i samhället. Ersättningen för elever i de yngre årskurserna ökar med 738 kronor, till 67 798 kronor. För de äldre årskurserna ökar den med 843 kronor, till 77 462 kronor.
– Det räcker inte ens till MINUS. Det förra fördelningsförslaget innebar nedskärningar för nio av tolv skolor. en vanlig löneökning. Att det alltid är tjafs kring pengar och skola. Och det är så tråkigt att politikerna säger att de ska satsa och så slutar det med att vi får 1,1 procents ökning. Efter det att Skolverket ställde krav på att lärare skall vara legitimerade ser vi att det är svårt att rekrytera lärare. Lönerna har i samband med det dragit iväg och ska man behålla och rekrytera bra lärare får man betala. Då räcker inte en höj- ning med 1,1 procent. Politikerna räknar med att vi ska söka olika statliga bidrag för att få verksamheten att gå runt, för att de själva ska slippa betala. Statliga bidrag är något man kan söka för en kortare tid och syftar till specifika insatser. Kommunen har sitt ansvar att säkerställa en långsiktig kvalitet i skolorna vilket det här förslaget inte ger, säger Helen Spåls, delägare till Sandbergska skolan.
Flera rektorer från de fristående skolorna som Vi i Väsby har varit i kontakt med håller med om att den föreslagna höjningen är låg, och att de hade önskat mer pengar. Enligt Helen Spåls krävs det en höjning på cirka tre procent av grundbidraget för att täcka prisökningarna på hyror, lärare, material, mat, el, vatten, med mera. Ett tidigare fördelningsförslag från kommunen drogs enligt Helen Spåls tillbaka efter protester från rektorerna. Nio skolor skulle ha gått minus och bara tre skolor plus 2016 jämfört med 2015:
Odenslunda och Bollstanäs skulle få en uppräkning med tre procent för att kompensera för nya, dyrare hyreslokaler. Väsby skola skulle få en uppräkning med nio procent för att kompensera för det stora antalet nyanlända elever de tar emot. Men de nio övriga skolorna skulle få noll eller minus i kassan jämfört med i år.
– Vi sade till kommunen: Ni kan inte försämra för alla oss skolor mitt i vårt budgetår och komma med beskedet så sent som i december. Det var alla skolor överens om. För oss på Sandbergska skulle förslaget ha inneburit att vi skulle ha gått back. Vi skulle ha tappat 800 000 kronor, säger Helen Spåls.
Beskedet drogs tillbaka. I stället är det tänkt att alla skolor ska få en ökning med 1,1 procent på grundpengen i ett första steg från och med den 1 januari. Skolprojektgruppen Ett lärande Väsby har i dagarna lagt fram ett preliminärt förslag till ny modell för hur skolpengen ska fördelas. Den ska dock inte börja gälla förrän i juli 2016 och fram till dess får skolorna nöja sig med den föreslagna ökningen. Det som försvårar för skolorna är att de lägger sin års- budget sommaren, medan kommunen lägger sin på vintern. Rektorerna kan bara gissa hur stor vårterminens ersättning kommer att bli, eftersom summan inte fastställs förrän i december. Och då kan det ibland komma överraskningar, som i år.
– Att driva skola i den här kommunen är lite svårt, för långsiktigheten är väldigt dålig och man ser inte de satsningar som utlovats. De enda satsningarna kommer från Skolverket och är statliga pengar som varje enskild huvudman får söka och lägga ner mycket tid på för att få till. Man kan väl säga att med det nya styret i kommunen så har det absolut inte blivit bättre utan snarare tvärt om. Trots alla löften om satsningar på skolorna som sades i samband med valet, säger Helen Spåls. Vad blir konsekvensen för er med en grundpengshöjning på 1,1 procent?
– Dels kan man inte göra den höjning på lärarlöner som man kanske hade önskat. Dels måste man göra en översyn över alla nuvarande kostnader vilket kan leda till att vi ökar barngrupperna eller tar in flera klasser, något som vi egentligen inte vill, säger Helen Spåls bekymrat.
Charlotte Årling MISSNÖJD. Helen Spåls, delägare till Sandbergska skolan, säger att det krävs cirka tre procents höjning av grundpengen varje år för att skolan ska kunna hålla hög kvalitet och kontinuitet. Till våren höjs ersättningen med 1,1 procent, vilket hon och flera rektorer som Vi i Väsby har talat med anser vara för lite.
”Man ser inte de satsningar som
utlovats.”