Mitt i Upplands Väsby

Unikt sätt forska om flygbuller

- FOTO: ANNA WETTERGÅRD

Flygbullre­t i Upplands Väsby är en följetång som hittills mest har handlat om flygkorrid­orer och flygplansf­rekvens.

Men nu har en helt annan åtgärd sjösatts: Centrum för hållbar luftfart på KTH, en ny och unik samarbetsp­lattform för forskning om flygbuller.

Swedavia är den myndighet som driver Sveriges flygplatse­r. De var nyligen åtalade i en rättegång om flygbullre­t på Arlanda; en rättegång som slutade i förlikning mellan Upplands Väsby och Swedavia. Förlikning­en innebar att ett flygbuller­center för 50 miljoner kronor skulle inrättas. Swedavia ligger under Trafikverk­et och det är från Trafikverk­ets budget som pengarna tas.

– Det är unikt att pengarna från den här förlikning­en inte går till exempelvis fastighets­ägare som kompensati­on för att deras fastighete­r sjunkit i värde, utan att den istället går till forskning som alla kan ha nytta av. Det säger Mats Åbom som är professor på KTH och förestånda­re för det nya centret.

”Vi ska ju vara besvärliga, det är

vårt jobb”.

Störningar från flygbuller beror på många olika faktorer. Forskarna här kommer att arbeta mycket med hur planen ska flyga.

– Temperatur­en och vindens fördelning i atmosfären påverkar otroligt mycket hur man hör buller. Vår vision är att man ska kunna anpassa planens inflygning­svägar till väder och vind för att kunna få en smart styrning på framför allt landningar­na. Men det är inte det enda. Man arbetar tvärvetens­kapligt vilket ger forskare från många olika områden möj- lighet att samarbeta. Tankar finns, till exempel, på att ta in medicinare och beteendeve­tare för att forska på vilka aspekter av ljudet det är som stör.

Enligt planen kommer centret att finnas i tio år så mycket av forskninge­n är långsiktig. Man kommer till exempel att anställa doktorande­r nästa höst, som kan kicka igång sina projekt framöver. Men för att inte få en alltför lång startsträc­ka har man också satsat på att ta forskning som redan är igång och implemente­ra den. Bland annat har man anställt en forskare från Försvarets forsknings­anstalt. Han har arbetat med buller inom militären och forskat på hur mycket de stör kringboend­e med sina skjutövnin­gar, beroende på väder och vind.

– Det programmet som han har skapat är anpassat efter kanoner. Så det enda vi behöver göra är att byta ut kanonen mot ett flygplan, fortsätter Mats Åbom. Det här projektet är unikt på det sättet att forskare, finansiera­de av Swedavia via Trafikverk­et, arbetar oberoende av myndighete­n för att få fram en så objektiv bild som möjligt. Motsvarand­e forskning har annars mest arbetat på uppdrag av myndighete­r men här spelar man istället efter universite­tets spelregler. Med andra ord kommer man att redogöra för resultat oavsett vad Swedavia tycker om dem.

– Vi ska ju vara besvärliga, det är vårt jobb. Mats Åbom säger att problem ändå kan uppstå framöver, när deras forsknings­resultat ska implemente­ras i verklighet­en. Att de kan stöta på motstånd och byråkratis­k tröghet när det gäller att anpassa flygvägar och rutter. Men än så länge är stämningen väldigt god.

– Det känns jättebra så här långt. De flesta verkar tycka att det är kul med en ny aktör på det här området och vi hoppas kunna driva utveckling­en framåt!

Anna Wettergård

 ??  ??
 ??  ?? DÄMPAT. Karl Bolin och Mats Åbom, biträdande förestånda­re och förestånda­re för flygbuller­centret, står i nästan totalt ljudisoler­at rum.
DÄMPAT. Karl Bolin och Mats Åbom, biträdande förestånda­re och förestånda­re för flygbuller­centret, står i nästan totalt ljudisoler­at rum.
 ?? FOTO: ANNA WETTERGÅRD ?? HÖGLJUTT. Karl Bolin, biträdande förestånda­re för flygbuller­centret, visar upp ett rum för bullerfors­kning.
FOTO: ANNA WETTERGÅRD HÖGLJUTT. Karl Bolin, biträdande förestånda­re för flygbuller­centret, visar upp ett rum för bullerfors­kning.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden