Jour får tryggare ekonomi
Väsbys kvinnojour Klara har varit verksam i ett par år och fick i början ett årligt stöd på 450 000 kronor från kommunen. I somras höjdes det till 600 000 kronor och nu vill politikerna säkra jourens ekonomi ytterligare, genom att skriva avtal över tre år i stället för bara ett.
– Om det blir av skulle vi bli jätteglada, säger kvinnojourens ordförande Sofia.
Kvinnojouren Klara gör inte mycket reklam för sin verksamhet, men har ändå en jämn ström kvinnor från Väsby och andra kommuner som kommer för att söka hjälp hos dem.
Hittills har kvinnojouren klarat sig på ett årligt bidrag på kommunen, stödmedlemskap från privatpersoner och bidrag från organisationer och företag. Politikernas förslag, att sluta avtal över en treårsperiod i stället för ett år i taget, skulle leda till en helt annan ekonomisk trygghet än tidigare.
– Vi skulle kunna planera vår verksamhet på lång sikt och kunna kvalitetssäkra den mer än i dag, säger So- fia, ordförande för kvinnojouren Klara. Vi har en önskebudget om 1,2 miljoner kronor i verksamhetsbidrag per år. Den siffran har vi fått fram genom att jämföra med andra kommuner som har framgångsrika kvinnojourer. Jag tror att en sådan höjning är osannolik just nu, men det är vår önskebudget.
Behovet av kvinnojouren är i dag ganska jämnt. Men, påpekar Sofia, det kan bero på att de inte ”marknadsför sig” och berättar att de finns.
– Får vi en tryggare budget så får vi möjlighet att marknadsföra oss och nå ut till fler. Då misstänker jag att behovet kommer att öka. De som behöver hjälp behöver veta att den finns.
Anders Rosén (V), ordförande för kommunstyrelsens allmänna utskott, berättar att nya avtal ska skrivas både med kvinnojouren Klara och med Brottsofferjouren. Beslutet klubbas inte slutgiltigt förrän i februari, men enligt Anders Rosén är det kommunstyrelsens inriktning att förändringen ska genomföras. Han aviserar också att summan till kvinnojouren kommer att öka något, trots att den senaste höjningen kom så sent som i maj i år.
Avtalen som sluts är så kallade ”idéburna offentliga partnerskap” (IOP) som sluts mellan den offentliga sektorn och, i det här fallet, jourerna. Till skillnad från verksamhetsbidrag, som är mer generella, ställer IOP större krav på leverans av en tjänst vilken regleras i avtalet.
”Får vi en tryggare budget så får vi möjlighet att marknadsföra oss och nå ut till fler.”