23 minusgrader utan gaser
Vulkanstoft, blekta korallrev, istider och mangroveträsk. I förra veckan gavs Väsby nya gymnasiums naturvetarelever ett bredare perspektiv på jordens klimatförändringar av världsledande forskare.
– Det var engagerande, säger förstaårseleven David Kidane efter en föreläsning om havens ekosystem.
För någon månad sedan berättade vi om läkarstudenter som undervisar elever vid Väsby nya gymnasium om effekterna av alkohol, narkotika och tobak.
Den här gången gästas gymnasiet i stället av universitetsforskare som föreläser för skolans naturvetaroch teknikelever om bland annat klimat, bakterier, magnetiska material och rymdprojekt. Det här är andra året som evenemanget genomförs.
För naturvetareleverna är dagens huvudtema klimatförändringar. Föreläsare är bland andra en meteorologiprofessor som forskar om partiklars påverkan på atmosfären, en biologilektor som forskar om vatteneko- system och en historiker som forskar tvärvetenskapligt om klimatförändringarna de senaste 10 000 åren.
Tillsammans ger de en samstämmig bild av ett jordklot som på grund av mänsklig påverkan snabbt värms upp.
– Föreläsningarna var bra. De handlar om viktiga ämnen, säger förstaårseleven Linn Edstam.
– Föreläsningen om havet var engagerande, tycker klasskompisen David Kidane.
– Bra och användbar, säger sistaårseleven Hani Kamangar om meteorologiprofessor Annica Ekmans föreläsning om hur växthusgaser, moln och partiklar värmer respektive kyler jorden.
Eleverna har en hel del kunskaper sedan tidigare om bland annat växthuseffekten. Annica Ekman berättar att växthusgaser finns naturligt, och att det är tack vare dem som vi kan leva här. Utan växthusgaser skulle jordens medeltemperatur vara 23 minusgrader.
Hon berättar också om hur moln och luftburna partiklar såsom ökendamm, stoft från vulkanutbrott och förbränning av fossila
Bra och användbar.
bränslen bidrar till en avkylning av jordytan. Men på grund av en förstärkt växthuseffekt har jordens klimat stadigt blivit varmare de senaste 100 åren.
– Människans ökade utsläpp förklarar den ökade temperaturen, säger Annica Ekman. Hani Kamangar tycker att föreläsningens styrka är att den handlar om något som påverkar människors dagliga liv.
– Om jag har den här föreläsningen i bakhuvudet i framtiden, och ska välja mellan att ta bilen eller tåget, väljer jag kanske tåget, säger hon.
Dessutom ser hon den här dagen som en ögonöppnare inför framtida karriärval.
– När jag ser sådana här föreläsningar blir det tydligt att det finns mer för mig att välja mellan än läkare, pilot eller veterinär, som jag alltid har föreställt mig att jag ska bli. Jag tänkte inte först att sådan här forskning är något jag skulle vilja hålla på med. Men nu tänker jag: ” Varför inte?”.