Väsby prisas för raketökning av ekomat
Upplands Väsby kommun har uppnått 30 procent ekologisk mat i år och kvalar åter in i Ekomatsligan. I måndags överlämnade Ekomatcentrum ett diplom samt utnämnde Väsby till en av tre raketkommuner. Nu har diplomet lämnats vidare till ”de verkliga hjältarna” – kockarna.
I Ekomatsligan ingår de kommuner, landsting och regioner som nått 30 procent ekologiskt i sina livsmedel. Upplands Väsby har de senaste två åren stått utanför ligan men kvalar nu in igen och utnämndes dessutom till raket för den snabba ökningen.
– Vi är tillbaka, konstaterar Maria Tuvesson (MP), ordförande för kommunens matforum Måltidsakademin. Men nöjd, i avseendet att hon lutar sig tillbaka, är hon inte. I år har kommunen krävt 35 procent ekologiska livsmedel av matleverantören Fazer, och i vissa av kommunens egna tillagningskök i skolor och förskolor är andelen ännu högre. Förskolorna Borgen och Bryggan är båda KRAV-certifierade med minst 50 procent ekologisk mat.
– Vi har som mål i år att uppnå 40 procent ekologiskt i år och 45 procent 2019. När man sätter fokus på maten och säger att ”det här är viktigt” händer det väldigt mycket, säger Maria Tuvesson och tillägger att det är kommunens kockar som Ekomatpriset går till.
Som exempel nämner hon förskolan Bryggan, som gick från 25 procent till 62 procent ekologiskt på bara ett år – utan ökad budget.
– Det är häftigt att se vad man kan göra inom ramen för samma budget, helt tack vare kockens kunskap, driv och kreativitet.
Ekologiskt hänger dessutom ihop med närproducerat.
– Eko sätts ofta emot närproducerat, men egentligen går de hand i hand. Jag ser framåt nu att vi kommer att gå mot mer ”svekologisk” mat. En stor del av den ekologiska maten är av svenskt ursprung. En mindre del av den konventionella maten är det, säger Maria Tuvesson. Hur vill du att det ska se ut med ekomat i Väsby år 2040?
– Vi har ett långsiktigt mål på 70 procent ekologiskt år 2020. Och det hoppas jag att vi har passerat. Men i stället för att bara prata om ekologiskt tycker jag att vi ska prata om hela måltiden. År 2040 har den en central plats i kommunen. Vi arbetar med måltiden som en viktig del av vår verksamhet och jag tror att barn och äldre får vara mer involverade, de kanske till och med är med och producerar en del av maten. Och jag tror att vi kommer att ha närmare kontakt med våra närproducerande bönder.