Upplands Väsby rasar i miljöranking
En sådan här enkät säger inte allt.
Upplands Väsby har i flera år legat i topp bland Sveriges kommuner vad gäller miljöarbetet men halkar i år ned från tredje till 20:e plats i Aktuell Hållbarhets miljöranking. Därmed klarar man inte målet att hålla sig bland de tio bästa kommunerna i Sverige.
Upplands Väsby har sedan 2012 varje år placerat sig bland de tio bästa kommunerna när tidningen Aktuell Hållbarhet presenterar sin miljöranking. Det är också ett av de styrande politikernas miljömål att ligga i topp tio.
År 2013 hamnade Väsby på första plats, och i fjol på tredje plats.
Men i år sjunker Väsby till 20:e plats.
– Det är i en hårdnande konkurrens som Upplands Väsby kommun har sjunkit i vår miljörankning. Vi vill att rankningen ska vara en energiinjektion i kommunernas miljöarbete, både genom att vi lyfter fram föredömen och genom att vi är en blåslampa där det behövs förbättringar, säger Aktuell Hållbarhets chefredaktör Mikael Salo i ett pressmeddelande.
Väsby hamnar på femte plats bland Stockholms läns kommuner och ser sig omsprungen av Järfälla (plats 9), Stockholm (10), Sollentuna (15) och Nacka (16). Ann-Christin L Frickner (C) som sitter i Väsbys opposition, är inte alls nöjd. Hon har till hösten begärt en redogörelse och en handlingsplan för miljöarbetet i kommunen.
– Ett oacceptabelt resultat som visar oengagemanget för frågorna från Miljöpartiet och majoriteten. Vi tappar alltså både inom företagsklimat och miljöfrågor samt färdigställande av målsatta bostäder och detaljplaneuppdrag. Tre tunga viktiga frågor som vi verkligen varit på topp inom, säger hon i en mejlkommentar. na majoriteten, håller inte med om kritiken.
– Nej, vi är engagerade både från politiskt håll och bland tjänstemännen som arbetar med de här frågorna.
När Vi i Väsby når honom är tjugondeplatsen en nyhet för honom och han har inte haft tid att titta på rankingen. Han berättar att tjänstemännen börjar analysera resultaten så fort de har kommit in och att de ska ha en rapport klar till utskottets första möte i augusti.
– Då brukar vi kolla vilka faktorer som vi har missat poäng på. De ändrar frågorna för varje år, ungefär en tredjedel av dem brukar vara nya. Förr har det varit exempelvis ”inte bygga bostäder på jordbruksmark” vilket vi har gjort i Eds allé. Jag har hört att årets frågor i stor utsträckning handlar om social hållbarhet. Till exempel jämställdhet bland kommunens högre chefer, där vi har över 60 procent kvinnor och inte är jämställda, säger han.
– En annan sak är att vi ska ha svarat på alla enkäter som har skickats till kom- munen under året, som rankingen delvis baseras på. Vi brukar vara bra på det, men det kan vara någon enkät som vi inte har skickat in. Vad tycker du spontant om att kommunen har försvunnit från topp tio och sjunkit till plats 20 i år?
– Vi vill helst vara i topp vad gäller miljön och det är det vi jobbar för. En sådan här enkät säger inte allt, även om jag själv tycker att den är bra och att den pekar på viktiga faktorer. Men som du sade att chefredaktören sade, så är det en hårdnande konkurrens. Det är många kommuner som ligger på, och som har lärt sig hur rankingen fungerar. Plats 20 av 290 är inte så dåligt, även om vi vill vara topp tio. Charlotte Årling