Sova under en gran

I förra numret av Vi i Väsby skrev vi om Magnus och Tony, som snart inte har någonstans att bo. De sparkas ut från kommunens stödboende eftersom de inte längre är missbrukare. Kanske börjar Tony sova under en gran igen, och Magnus i sin bil. det här numret av tidningen beskriver vi en omvänd problematik: personer som bor i stora fina enbostadshus i Folkparksområdet men som har erbjudits sådana överpriser för bostäderna att de känner sig halvt om halvt tvungna att sälja – för vågar man tacka nej till en massa extra miljoner kronor?

Detta låter som ett lyxproblem, vilket det i jämförelse med Magnus och Tonys situation såklart är, men det är ett dilemma som många av oss nog kan sätta oss in i.

Vi behöver alla någonstans att bo. När vi växer upp är det många av oss som tar detta för givet. Det är klart att man har tak över huvudet, en säng att sova i och mat på bordet. Som vuxen inser man att det inte är så enkelt.

Väsby växer. Uttrycket börjar bli slitet men det stämmer in på Upplands Väsby. Det byggs otroligt många nya bostäder i kommunen och prisökningarna inom bostadsmarknaden toppar Stockholmsstatistiken. Detta slår mot både de sämre och de bättre ställda. Tony och Magnus har inte råd att bo. Och husägarna i Folkparken; har de råd att inte sälja?

Det är ett dilemma som många av oss nog kan sätta oss in i.