Stort löneglapp för Väsbys kvinnor
288 589 kronor. Så hög var medianinkomsten i Upplands Väsby kommun 2016, enligt Statistiska centralbyrån. Men skillnaden mellan Väsbykvinnors och Väsbymäns inkomst var så stor som 73 000 kronor – lika stor som mellan Väsbybornas och Danderydsbornas.
Trots att Väsbyborna långt ifrån toppar löneligan i Stockholmsområdet, ligger vi ändå över rikssnittet. Medianinkomsten i Sveriges kommuner var 270 000 kronor i fjol, mot Väsbys 288 589 kronor. Det visar preliminär statistik från Statistiska centralbyrån (SCB).
Bara sju av länets 26 kommuner hade lägre medianinkomst än Väsby i fjol. Mest i hela landet tjänade Danderydsborna med en medianinkomst på 362 000 kronor; 73 000 kronor mer än Väsbyborna.
– Det brukar vara ungefär samma kommuner som ligger i toppen. Danderyd, Täby och Lomma har tillhört topp fem den senaste tioårsperioden, säger SCButredaren Peter Gärdqvist till nyhetsbyrån Siren.
Skillnaden mellan kvinnors och mäns i medianinkomst i Väsby är enorm – lika stor som skillnaden mellan Väsby och Danderyd. Medan männen i Väsby tjänade 326 845 kronor tjänade kvinnorna 253 416, alltså 73 000 kronor mindre. Vad kan politikerna göra för att komma tillrätta med detta lönegap? Oskar Weinmar (M), oppositionsråd, anser att politikerna bör se till vad som inte bör göras. Som att lagstifta om könskvotering eller vinstbegränsning.
– Kvinnor driver ofta företag verksamma i välfärden. Vinstbegränsning vore ett reellt hot mot kvinnors möjlighet att utveckla sina verksamheter eller växa som chefer och företagsledare, säger Oskar Weinmar.
– Lokalt i Väsby har vi kommit med ett förslag om att göra ansökningar till kommunala tjänster anonymiserade. Med det menas att bortse från namn, kön, ålder och liknande och fokusera på erfarenheter och kompetens. Det skulle minska risken för ”lika barn leker bäst”-fenomenet. Vi vill även starta ett nätverk för kvinnors företagande och ledarskap, säger han. Kommunalrådet Anders Rosén (V) påpekar att arbetsmarknadens parter står för lönebildningen i förhandlingar, men att lokalpolitiker kan göra en del. På kort sikt kan kommunen införa heltid som norm och prioritera löneökningar i kvinnodominerade yrken med relativt låg lön, exempelvis undersköterskor, barnskötare och socialsekreterare.
– På lite längre sikt kan vi som politiker arbeta med genusperspektiv och normbildning. Omsorgsyrken och arbete med människor behöver uppvärderas. Så kommer vi åt de strukturella orsakerna till lönegapet, säger Anders Rosén.
På central nivå kan politikerna påverka regelverk för föräldraförsäkring, tycker han.
– Jämnare uttag mellan könen ger likvärdiga karriärmöjligheter och därmed jämnare lön. Charlotte Årling