MILUN ODLAR SIN EGEN MAT
Fler vill skaffa en kolonilott och odla sin egen mat
Trädgårdssäsongen har dragit i gång på allvar. På Smedby koloniförening har intresset för att odla sin egen mat ökat, inte minst bland medvetna småbarnsfamiljer. Men den sociala biten är minst lika viktig.
– Minst två, tre gånger per dag sitter alla grannar och dricker kaffe och äter något. Jobbar och vilar. Umgås mycket, säger Stana Jankovic som koloniodlat här i tio år.
Kärstin Holmberg, ordförande i Smedby koloniförening, märker att fler och fler unga människor vill skaffa en kolonilott och odla sin egen mat.
– Vi får fler och och fler småbarnsfamiljer. Det är jätteroligt. Vad beror det på?
– När man själv blir förälder börjar många nog tänka: Vad ger jag mina barn egentligen? Det skrivs alltmer i media om vad maten vi köper innehåller, och föräldrar vill ge sina barn bra mat. Dessutom finns det många trevliga trädgårdsprogram på tv som skapar ett intresse. Och så får man vara i en skön och trevlig miljö. Kunskapsnivån hos
de nya odlingsentusiasterna är oftast låg. Men det finns mycket att lära sig av sina kolonilottsgrannar.
– Kommer det unga människor hit brukar jag stötta dem; ofta kan de inte så mycket. Det finns också många invandrare här som odlar som riktiga trädgårdsmästare. Jag har lärt mig väldigt mycket av dem, säger Kärstin Holmberg. Samma sak
säger Gunilla Juhlén, en av de många pensionärer som syns till på Smedby koloniområde såhär en vardagseftermiddag. Den här tiden på dagen lyser småbarnsfamiljerna nämligen med sin frånvaro.
– Det har blivit fler invandrare, och de kommer med andra grönsaker som vi svenskar inte är vana vid från vår barndom. Squash till exempel. De är kunniga, de kommer från en kultur där man odlar för att använda. Vi byter sticklingar med varandra och har ett väldigt bra utbyte, säger hon.
Själv är hon inne på sitt femte år på just denna lott och sätter bland annat potatis, lök, morötter och grönkål.
– Jag sätter mangold också, men det kan man inte ha eftersom rådjuren äter upp dem. Så jag hänger upp dem i träden.
Stana och Milun Jankovic från Serbien odlar allt möjligt på sin kolonilott: kålrot, morötter, rödlök, gul squash, bönor, rädisor och alla möjliga sorters sallad.
– Vi äter dem, svarar Stana Jankovic enkelt på frågan om varför de odlar så mycket.
– Vi ger till våra barn och barnbarn också, mest sallad och färsk lök.
De har odlat här i tio år, och liksom sin kolonilottsgranne som också är från Serbien är de tacksamma för att kommunen upplåter marken. Grannen tycker sig ha märkt av trenden att odla sin egen mat, men för henne och för många andra handlar koloniträdgården om så mycket mer.
– För oss som kommer från länder där man traditionellt odlar är det här ett sätt att träffas och umgås. Vi kommer från Serbien men här omkring finns också folk från Iran, Libanon, Sy- rien och Bulgarien. Det finns jättemånga nationaliteter, säger hon.
– Minst två, tre gånger per dag sitter alla grannar och dricker kaffe och äter något tillsammans; ost, bröd, kakor. Jobbar och vilar. Umgås mycket, säger Stana Jankovic.