Po­li­ti­ker­na lo­var guld och grö­na sko­gar

Viivasbydirekt - - Insändare - FOTO: MOSTPHOTOS

So­ci­al­de­mo­kra­ter­na lo­var att allt skall bli bätt­re, men kan in­te pre­ci­se­ra vad som skall bli bätt­re. De sit­ter ju i en räv­sax och mås­te ju ta hän­syn till en oe­nig­het i väns­te­ral­li­an­sen, som är myc­ket svår att be­mäst­ra. De har ju sut­tit i re­ge­rings­ställ­ning ti­di­ga­re och var­för har de in­te ge­nom­fört si­na idéer som man lo­vat och som man nu igen lo­var skall ge­nom­fö­ras. Dröm är en sak och verk­lig­het är en an­nan.

Det som i stäl­let kom­mer att bli verk­lig­het är en skat­te­höj­ning på bred front. Det är det en­da som de röd­grö­na är över­ens om. Allt­så mind­re i plån­bo­ken för var och en. Mil­jö­par­ti­et lo­var allt, men har fått väl­digt li­tet ut­rät­tat när de har sut­tit som sam­ar­bets­par­ter i den nu­va­ran­de re­ge­ring­en. Det blir väl en dröm även det. De­ras verk­lig­het är en till­ba­ka­gång i ut­veck­ling och skul­le bli myc­ket dyr­bar för var och en att ge­nom­fö­ra. De­ras löf­ten lå­ter så bra, men att åter­stäl­la kloc­kan i de­ras takt är ore­a­lis­tiskt. Allt mås­te an­pas­sas så att ut­veck­ling har­mo­ni­se­rar med den verk­lig­het vi le­ver i.

Väns­ter­par­ti­ets löf­ten om ett de­mo­kra­tiskt sam­häl­le är ba­ra i dröm­mar­nas värld. Vi kan ju se hur det för­hål­ler sig i verk­lig­he­ten, som har den po­li­tik en­ligt väns­terns möns­ter; Nord­ko­rea, Ki­na, Zim­babwe, Ku­ba med fle­ra. Är det de­mo­kra­ti i des­sa län­der? Jag ba­ra stäl­ler frå­gan?

Skatt på pen­sion kont­ra ar­be­te, är nå­got ock­så som har dis­ku­te­rats liv­ligt med bud på bud som över­träf­fat varand­ra från al­la par­ter. Men hur är verk­lig­he­ten här? Det har se­dan ti­digt 60-tal va­rit skill­nad på att ha pen­sion kont­ra ar­betsin­komst. Ti­di­ga­re var det ju så att den som ar­be­ta­de fick i de­kla­ra­tio­nen gö­ra av­drag för kost­na­der som han haft som kun­de hän­fö­ras till ar­betsin­koms­ten, till ex­em­pel re­sor, ar­betslit­te- MISS­NÖJD. In­sän­dar­skri­ben­ten är in­te nöjd med hur Ste­fan Löfven skö­ter sitt jobb. ra­tur, i vis­sa fall ar­bets­klä­der, dub­bel bo­sätt­ning med me­ra. Det­ta för­or­sa­ka­de myc­ket ar­be­te för de­kla­ra­tions­kon­trol­lan­ter­na. Den­na av­drags­möj­lig­het fanns in­te hos pen­sio­nä­rer­na. Allt­så skill­na­der fanns även ti­di­ga­re.

Vi mås­te där­e­mot er­kän­na att al­li­ans­re­ge­ring­en kun­de be­mäst­ra den störs­ta eko­no­mis­ka kon­junk­tur­svac­ka som upp­levts i mo­dern tid. Ar­bets­lös­he­ten var på en rim­lig ni­vå bort­sett från ung­doms­ar­bets­lös­he­ten, vil­ken be­rod­de på gam­la för­plik­tel­ser och an­ställ­nings­vill­kor ska­pa­de av ti­di­ga­re re­ge­ring och fack­för­e­ning. Sta­tens fi­nan­ser kla­ra­des av på ett till­freds­stäl­lan­de sätt. Det­ta är skör­den av att vi ha­de en re­ge­ring ti­di­ga­re av par­ti­er som kun­de sam­ar­be­ta och pri­o­ri­te­ra ar­be­te och fö­re­tag­sam­het fram­för bi­drags­be­ro­en­de.

Om vi i Sve­ri­ge jäm­för oss med and­ra län­der i värl­den så låg vi i topp. Det­ta är verk­lig­het och in­te dröm. Vi bör ge den ti­di­ga­re re­ge­rings­al­li­an­sen nytt för­tro­en­de så att de kan fort­sät­ta den väg som de var in­ne på och med oli­ka sti­mu­lan­såt­gär­der få ner ung­doms­ar­bets­lös­he­ten i förs­ta hand. En re­ge­ring kan in­te ska­pa jobb, de kan en­dast ge för­ut­sätt­ning­ar till ar­bets­mark­na­den för att där­i­ge­nom ge jobb. Tänk er för in­nan ni rös­tar i höst. Ni vet hur il­la det kan gå Ru­ne Ted­blad,

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.