Frukten av fallfrukt
”Det vi ser som avfall kan i själva verket vara otroligt värdefullt.”
Ett riktigt bra äppelår kan gett en mindre önskvärd bieffekt. Mängder av äpplen ligger och ruttnar i trädgårdarna. Tas de i stället till vara kan exempelvis ett kilo äpplen driva en biogasbil två kilometer.
Ett rekordår för äpplen, plommon och päron är förstås ett välkommet inslag för många trädgårdsälskare. Men att hinna göra must, paj eller torka i den takt som frukten blir mogen kan vara svårt.
Men vad gör man med den frukt som redan landat på marken och blivit rutten eller maskäten?
Lämnar du den på återvinningscentralen kan fallfrukten göra stor nytta. Sörabs anläggningar i Hagby och Upplands Väsby tar emot oönskad frukt och levererar den sedan till Eons biogasanläggning. Fallfrukten, blandad med övrigt kompostmaterial, blir sedan biogas som används som fordonsbränsle. Ur processen kommer även organiskt gödselmedel och jord.
– I år är det sådana enor- ma mängder – ingen har sett så här mycket förut. Då kan det bli svårt att ta hand om allt. Vill man göra en insats för klimatet ska man definitivt skicka matavfallet på centralbehandling. Att kompostera själv är bra – men inte lika bra, förklarar Kristina Sjöblom, avfallsstrateg på Seom.
Tidigare har trädgårdsavfallet från Sörab bara blivit till jord och gödsel. Men numera blir det alltså även till biogas som bland annat driver bussar och Väsbys sopbilar. Ett kilo inlämnade äpplen kan till exempel driva en biogasbil två kilometer.
– Det vi ser som avfall kan i själva verket vara otroligt värdefullt, säger Kristina Sjöblom.