Gör stationsområdet till en grön stadspark
behöver utvecklas med bra förhållanden för alla trafikanter. Det är bra med en utvecklad bussterminal på östra sidan där den frilagda Väsbyån blir ett bärande inslag.
Den tråkiga tunneln och den slitna Bankes bro utan nedgångar till plattformarna föreslås ersättas av två nya broar med smidig anslutning till plattformarna. Med en tänkt utformning som breda gröna stråk binder de ihop östra och västra delarna på ett bra sätt
Vi undrar om man verkligen måste bygga i den omfattning och skala som föreslås i det aktuella planförslaget? Vi tycker att Väsbyåns historiska landskapsrum ska lämnas så öppet som möjligt.
Genom en omsorgsfull landskapsplanering kan hela stråket från Zamores kulle i söder till Ladbrostenen i norr (med förlängning till Barockparken) utvecklas till en sammanhängande stadspark!
till höghus som det föreslagna av Zaha Hadid Architects. Deras formspråk finns även för bussterminalen och stationsnedgångarna. Utöver att formspråket känns märkligt så torde det då gäller höghuset bidra till icke önskvärd blåsighet. Det är väl känt hur höga hus skapar blåsiga miljöer. Hadids utformning lär inte minska dessa effekter.
Vi konstaterar att planförslaget överhuvudtaget inte nämner ordet ”vind”. Byggföretaget Balders idéförslag visar på flera mycket höga hus i anslutning till de båda broarnas västra brofästen.
Viss kompletteringsbebyggelse på till exempel parkeringsplatserna vid stjärnhusen är möjlig. De vita stjärnhusens tydliga placering på dalgångskanten, bör man dock vara aktsam om.
finns både bra och dåliga inslag: de provisoriska bostäderna söder om Hembygdsgården föreslås rivas vilket på ett positivt sätt öppnar upp sambanden mellan gravfälten i området. I planen finns inte Nedra Runbys ladugård med!
En ladugård är ju den viktigaste byggnaden för en gård. Det orimliga i att riva ladugården är påpekat för pro- jektledningen men syns tyvärr ännu inte i planförslaget. Att ta bort magasinet öster om ladugården kan diskuteras om det här, som föreslagits, byggs en förskola.
i sluttningen mot Ladbrovägen finns en rad fornlämningar, främst ett antal gravfält. Här efterlyser vi en klarare redovisning hur det är tänkt att ny bebyggelse ska anpassas till dessa fornlämningarna. Här finns också några intressanta tegelbyggnader som är i farozonen på grund av spårområdets utvidgning och Ladbrovägens framdragning: ställverket, troligen från 1930-talet och de byggnader som uppfördes på 1950-talet av AB Vägförbättringar.
Om ställverket inte kan vara kvar så bör det flyttas till annan plats. Av Vägförbättringars byggnader bör även den så kallade portvaktsbyggnaden få vara kvar.
Avslutningsvis så anser vi att det är förvirrande att presentera Balders/3XN:s visionsbilder samtidigt som plansamrådet påbörjas.