Därför bygger Stockholm så trist
Utdragna planprocesser och detaljplaner som pågår i flera år gör att byggprojekt i Stockholm urvattnas och det slutgiltiga resultatet är långt ifrån de första visionerna.
Hur skapar man mening i det som byggs och hur kan en byggnad bidra med ett värde utöver sin grundfunktion, som till exempel att erbjuda bostäder?
Det var frågor som experter och sakkunniga nyligen diskuterades under ett seminarium på Stockholms Handelskammare. En sak var man enig om. Många projekt som färdigställs är i slutändan långt ifrån det som arkitekter och visionärer en gång planerade.
Anledningen: Själva byggproces- sen är för lång och utdragen.
– Tiden är en avgörande faktor. I dag tar en detaljplan sex år att genomföra. Under den tiden hinner projektet urvattnas. Det som var en god idé försvinner under processens gång, säger Regina Kevius, stadsbyggnads- och exploateringschef i Sundbyberg.
I många projekt finns det en ambitionsnivå hos arkitekten, som först vinner gehör men som sedan inte genomförs.
– Det som byggs är ofta av en mycket enklare standard än det som var planerat, säger Rahel Belatchew, grundare Belatchew arkitekter.
Att det kompromissas för mycket handlar också om att nästan alla detaljplaner överklagas. Det här blir en form av moment 22. För där folk protesterar mest, där riskerar det också bli sämst resultat. Detta då de färdiga husen har omarbetats och ändrats så mycket att slutresultatet inte alltid håller högsta kvalitet, och kanske inte passar in på platsen. Men ingen av experterna anser att plan-och bygglagen eller överklagandeprocessen bör reformeras.
– Bygg- och planprocessen är i grunden bra, vi prövar frågor och gör ett grundligt arbete. Men visst, det tar lång tid, säger Thorleif Falk, stadsarkitekt på Stockholm stad.
Arkitekturhistorikern Martin Rörby menar att det alltid har sett ut så här i Stockholm. I jämförelse med övriga landet återfinns det få byggnader i Stockholm som har bidragit med mer än bara sin grundfunktion, och faktiskt skapat mervärde till platsen.
– Vi har inte så många exempel i Stockholm som sticker ut. Tittar man ute i landet finns det fler byggnader som har haft en inverkan, än vad man hittar i Stockholm, säger Martin Rörby. Trots kritiken finns det trots allt projekt idag där man faktiskt lyckats bygga hus som bidrar med mer än bara själva lägenheterna eller byggnaden. Och där grundidén med bygget blivit verklighet, utan att naggas för mycket i kanterna. Ett exempel är 18-våningshuset Tensta torn. Förutom själva byggnaden har de drygt 240 stycken studentlägenheterna mitt i centrum bidragit till en mer levande och trygg plats. Och huset är långt ifrån allmängiltigt – i stället sticker gestaltningen verkligen ut på platsen.
– Vi vill skapa hus som tillför något extra till området och det här fallet lyckades vi leva upp till vår vision, säger Martin Sundvall, vd på byggföretaget Åke Sundvall som byggt Tensta Torn. Tensta Torn har tilldelats årets stadsmiljöpris 2018 av Stockholms Handelskammare. Det står klart efter en genomgång av årets kandidater.
” Tensta Torn går bortom signalpolitiken. Det är ett stort strå till stacken som nu berikats med många unga myror. Gradvis förskjuts så bilden av Tensta såsom något speciellt till att bli en stadsdel bland alla andra”, skriver juryn bland annat i sin motivering.
Tensta Torn, som är 18 våningar högt och inrymmer 243 studentlägenheter, kallas också ”årets djärvaste, smartaste och mest meningsfulla höghus”.
Årets stadsmiljöpris, som tidigare hette Stockholmspriset, belönar varje projekt som på bästa sätt bidragit till förskönande eller förbättring av Stockholms stadsmiljö.