FÖLJ BÄVERNS SPÅR I VÄSBY
Snart faller trädet i Frestabäcken, efter att gnagardjuren varit i farten – vi går på safari med Henrik de Joussineau.
Är ett träd över en viss diameter så gnager den av större delen av trädet och låter sedan vinden sköta jobbet.
NATURUPPLEVELSE. Gnagarna förgyller faunan i kommunen: ”Vi måste hålla uppsikt”
O m du ser en avgnagd asp eller björk är du på rätt spår. Dessa träd, och i viss mån klibb-al och sälg, är nämligen bäverns stora favoriter.
Runtom bland Väsbys sjöar och större vattendrag finns den mörkbruna gnagaren och lämnar sina karaktäristiska spår efter sig.
Ett av dessa spår finns längs med Väsbyån. En halvt avgnagd asp strax bortom stationsområdet. På en natt kan ett normalstort träd avverkas av bävern.
– Den här fotar jag och gör en händelserapport på. Vi måste hålla koll att trädet inte välter, säger Henrik de Joussineau som är naturvårdare på kommunen.
Länge utrotad
Bävern var länge utrotad i Sverige, men planterades in igen från 1922. Sedan dess har stammen återhämtat sig och finns nu i hela Sverige. Så även i Upplands Väsby. Uppskattningsvis finns det 130 000 bävrar i hela landet.
– Vi har konstaterat förekomst vid bland annat Väsbyån, Mälaren, Norrviken och Frestabäcken, fortsätter de Joussineau.
Vi tar en kommunbil och åker vidare till just Frestabäcken, som ligger strax väster om stadsdelen Fresta. Kylan har gjort att en tunn is ligger på bäcken och där vattnet väl syns är det väldigt stilla.
– Det ser uppdämt ut. Du ser, det är mycket vatten här men inget flöde. Vi måste hålla uppsikt så det inte svämmar över.
Fördämmer vattendrag
Det är med största sannolikhet bävern som varit framme och stoppat flödet för att bilda en damm. Detta för att lättare kunna hitta mat och få mer lugn i vattnet. Av kvistar, grenar och slam byggs fördämningarna och deras bon (hydda).
Anledningen till att de gnager på träd är att deras tänder måste slipas ner, för att äta barken och få byggmaterial.
– Deras tänder växer oavbrutet och de behöver nöta ner dem konstant. Är ett träd över en viss diameter så gnager den av större delen av trädet och låter sedan vinden sköta jobbet. Tunnare stammar släpar de själva ner i vattnet, säger Henrik de Joussineau.
Vi åker vidare längs med bäcken och kommer ner till södra delen av Frestabäcken, vid Norrvikens norra ände. Likt längre upp finns det två fördämningar och spår av bäverns framfart. Trots att den i viss mån orsakar extra arbete är kommunen glada att den finns här.
– Bävern är en trevlig naturupplevelse och bidrar till bland annat flödesfördröjning och vattenrening. Bävrar är också viktiga för biologisk mångfald då deras dämmen gör landskapet mer varierat och skapar bättre förutsättningar för arter som är beroende av vatten.
”Kan medföra utmaningar”
Men det gäller att hålla koll på dess irrationella framfart.
– Den kan såklart medföra utmaningar såsom översvämningar som kan orsaka skador på infrastruktur, odlingar och skogar. Även att dämmena hindrar fisken att vandra fritt i vattendrag.
– Det kan hända att vi måste störa den och kanske riva dämmena eller deras hydda. Man har då en dialog med länsstyrelsen, och måste ha ett speciellt tillstånd, för att göra så lite skada som möjligt på djuret.
Men sannolikheten att se den är liten. Bävern är ett nattdjur och oftast väldigt skygg, även om den blivit mer van med människan när den bor nära tätorten.