Så berörs du när hyrorna görs om
Cirka 60 000 hyresrätter i de allmännyttiga bostadsbolagen i Stockholm ska få en ny hyresmodell när den nya så kallade Stockholmshyran sätts. Men vad gäller egentligen?
I december tecknade Hyresgästföreningen och de tre kommunala bostadsbolagen i Stockholm en principöverenskommelse om att införa systematisk hyressättning i det allmännyttiga fastighetsbeståndet i Stockholm.
Totalt omfattas cirka 60 000 hyreslägenheter av förändringen som under de kommande åren ska fasas in stegvis.
Under våren inleds nu ett stort arbete där bland annat en inventering ska göras av stadens lägenheter för att avgöra hur hyrorna ska påverkas i Stockholm.
– Nu går vi in i en fas där vi ska inventera lägenheterna i de här tre bolagen. Hyresgästerna ska få hem en deklaration där man får säga vad som stämmer eller inte stämmer om bostaden. När det är klart kommer vi att kunna meddela om en Stockholmshyra för den aktuella hyresgästen innebär en höjning, sänkning eller om den ska ligga kvar, säger Per Björklind, enhetschef för förhandling på Hyresgästföreningen.
Tidigare har fastighetens skick och ålder varit den huvudsakliga faktorn för hyressättningen enligt bruksvärdesprincipen, och därmed tämligen luddig, enligt parterna.
Den nya modellen bygger i stället på en poängsättning med flera kriterier där faktorer som storlek, standard, fastighetens utformning, område och läge samt förvaltningskvalitet värderas och jämförs. Förändringen innebär att en stor del av det kommunala bostadsbeståndet får nya hyror de kommande åren – antingen i form av en höjning, sänkning eller frysning. Som mest kan hyran justeras uppåt med 250 kronor per månad och år.
– Man tar bort den gamla hyran och bygger upp den igen med fem grundkomponenter och ett antal grundegenskaper, säger Per Björklind.
Lägesfaktorn har varit uppe för diskussion. Men enligt Per Björklind kommer den inte göra någon större skillnad mot hur det redan är i dag. Och någon ”fri” hyressättning är det inte tal om, menar han. – Det finns en mytbildning kring det. Redan i dag påverkas hyran av det geografiska läget. Framför allt mellan innerstan, inre ytterstad och ytterstad kan det vara stora skillnader. I extrema fall upp emot 30 procent. Och där har vi gjort vissa justeringar. Med det nya systemet blir allt tydligare, säger Per Björklind.
En anledning är typen av fastighet. Sekelskifte är mer attraktivt än miljonprogram. Folkhem är mer attraktivt än 90-talsbyggen, enligt Björklind. Först i höst väntas besked kunna lämnas om hyrorna, och tidigast 2020 väntas det synas på avierna.