”Moms­ha­ming” är ett re­la­tivt nytt ord, men in­te ett nytt fe­no­men

Viivasbydirekt - - FRONT PAGE - Ma­ria Fälth (KD) grupple­da­re KD Upp­lands Väs­by

Sam­hälls­ut­veck­ling­en har un­der

lop­pet av någ­ra ge­ne­ra­tio­ner va­rit his­nan­de. Kvin­no­rö­rel­sen har käm­pat sig till så­dant som vi idag tar för själv­klart. Ex­emp­len är många men på ett om­rå­de finns det fort­fa­ran­de kvar att gö­ra och det är li­ka lön för li­ka ar­be­te. Där är vi fort­fa­ran­de långt från må­let.

Den lö­neskill­nad som finns mel­lan kvin­nor och män i sam­ma yr­ke för­kla­ras med att kvin­nor of­ta tar stör­re an­svar för barn och fa­milj än vad man­nen gör. Mam­man tar i all­män­het ut en stör­re del av för­äld­ra­le­dig­he­ten. Hon är of­ta­re hem­ma från job­bet när bar­net blir sjukt och job­bar del­tid un­der små­barn­så­ren. Det le­der till ökad eko­no­misk ut­satt­het än hos män och stör­re risk att bli ”fat­tig­pen­sio­när”. Kvin­nor har ock­så fler sjuk­skriv­nings­da­gar än män.

Kvin­nor kan idag, upp­le­va en ny typ av tryck och för­tryck. Den all­män­na upp­fatt­ning­en tycks va­ra att det en­dast är när allt är ex­akt li­ka mel­lan kvin­nor och män som det är god­tag­bart. Man hän­vi­sar till en köns­makts­ord­ning, där kvin­nor är of­fer för pat­ri­ar­ka­la struk­tu­rer. Man vill där­för ut­plå­na al­la skill­na­der mel­lan kö­nen.

Många kvin­nor kän­ner

sam­häl­lets tryck att snabbt gå till­ba­ka till job­bet och ar­be­ta hel­tid, trots att bar­net då tving­as till väl­digt långa ”ar­bets­da­gar” på för­sko­lan.

”Moms­ha­ming” är ett re­la­tivt nytt ord, men in­te ett nytt fe­no­men. Det hand­lar om att kvin­nor och kvin­nors val ned­vär­de­ras, så att de skuld­be­läggs vad de än gör. Den mam­ma som väl­jer att snabbt gå till­ba­ka till job­bet skuld­be­läggs i li­ka hög grad, som den mam­ma som stan­nar hem­ma med bar­net länge. Men da­gens kvin­nor och män är kom­pe­ten­ta att fat­ta klo­ka be­slut – för sig själ­va och för si­na fa­mil­jer, och själv­klart i sam­råd med den and­ra för­äl­dern.

Tryg­ga för­äld­rar ger den bäs­ta grun­den för tryg­ga barn. Där­för bor­de sam­häl­let stäl­la sig bakom och ge all tänk­bar stött­ning till fa­mil­jer­na, oav­sett hur de väl­jer att för­de­la för­äld­ra­le­dig­he­ten. För att un­der­lät­ta att livspuss­let går ihop ska al­la kom­mu­ner er­bju­da barnom­sorg på obe­kväm ar­bets­tid.

Själv­klart ska vi

ar­be­ta för ett sam­häl­le som stöd­jer och upp­munt­rar bå­da för­äld­rar­nas ful­la del­ak­tig­het i för­äld­ra­ska­pet. Men vå­ga sam­ti­digt ge fri­het till da­gens mam­mor och pap­por att ge­men­samt fat­ta be­slut om hur de ska för­de­la för­äld­ra­le­dig­he­ten, så att det pas­sar i just de­ras livs­si­tu­a­tion. Vå­ga ock­så li­ta på att kvin­nor idag är så kom­pe­ten­ta att de på eg­na me­ri­ter, ut­an kvo­te­rings­krav, väljs in i så­väl po­li­tis­ka för­sam­ling­ar som bo­lags­sty­rel­ser.

FO­TO: MOSTPHOTOS

MOMS­HA­MING. Hand­lar om att kvin­nor och kvin­nors val ned­vär­de­ras

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.