”Momshaming” är ett relativt nytt ord, men inte ett nytt fenomen
Samhällsutvecklingen har under
loppet av några generationer varit hisnande. Kvinnorörelsen har kämpat sig till sådant som vi idag tar för självklart. Exemplen är många men på ett område finns det fortfarande kvar att göra och det är lika lön för lika arbete. Där är vi fortfarande långt från målet.
Den löneskillnad som finns mellan kvinnor och män i samma yrke förklaras med att kvinnor ofta tar större ansvar för barn och familj än vad mannen gör. Mamman tar i allmänhet ut en större del av föräldraledigheten. Hon är oftare hemma från jobbet när barnet blir sjukt och jobbar deltid under småbarnsåren. Det leder till ökad ekonomisk utsatthet än hos män och större risk att bli ”fattigpensionär”. Kvinnor har också fler sjukskrivningsdagar än män.
Kvinnor kan idag, uppleva en ny typ av tryck och förtryck. Den allmänna uppfattningen tycks vara att det endast är när allt är exakt lika mellan kvinnor och män som det är godtagbart. Man hänvisar till en könsmaktsordning, där kvinnor är offer för patriarkala strukturer. Man vill därför utplåna alla skillnader mellan könen.
Många kvinnor känner
samhällets tryck att snabbt gå tillbaka till jobbet och arbeta heltid, trots att barnet då tvingas till väldigt långa ”arbetsdagar” på förskolan.
”Momshaming” är ett relativt nytt ord, men inte ett nytt fenomen. Det handlar om att kvinnor och kvinnors val nedvärderas, så att de skuldbeläggs vad de än gör. Den mamma som väljer att snabbt gå tillbaka till jobbet skuldbeläggs i lika hög grad, som den mamma som stannar hemma med barnet länge. Men dagens kvinnor och män är kompetenta att fatta kloka beslut – för sig själva och för sina familjer, och självklart i samråd med den andra föräldern.
Trygga föräldrar ger den bästa grunden för trygga barn. Därför borde samhället ställa sig bakom och ge all tänkbar stöttning till familjerna, oavsett hur de väljer att fördela föräldraledigheten. För att underlätta att livspusslet går ihop ska alla kommuner erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid.
Självklart ska vi
arbeta för ett samhälle som stödjer och uppmuntrar båda föräldrarnas fulla delaktighet i föräldraskapet. Men våga samtidigt ge frihet till dagens mammor och pappor att gemensamt fatta beslut om hur de ska fördela föräldraledigheten, så att det passar i just deras livssituation. Våga också lita på att kvinnor idag är så kompetenta att de på egna meriter, utan kvoteringskrav, väljs in i såväl politiska församlingar som bolagsstyrelser.