Mindre ytor och smart utrustning – här är framtidens bostäder
Så här vill forskningen att vi ska leva: ”Självförsörjning viktigare”
Varje kvadratmeter kräver material när den byggs och energi under hela sin livslängd, så om vi minskar ytan per person sparar vi energi.
Klimatkrisen och bostadsbristen lär ställa krav på vårt boende under kommande decennier. Att leva litet och oberoende blir det enda hållbara. Så här blir framtidens boende.
Snällare material
Val av byggmaterial är viktiga faktorer om Sverige ska klara klimatmålen. Betong och stål är världens mest använda byggmaterial, men stora klimatbovar. Framtiden byggs i trä.
– Vi måste byta ut det ohållbara byggandet. Det finns klimatneutrala sätt att bygga, i lera, halm och natursten. Men trä har en särställning för det fungerar som en koldioxidsänka, säger Staffan Schartner på arkitektföretaget Omniplan i en intervju med Veckans Affärer.
Effektiv drift
Framtidens hus bör vara självförsörjande och självständiga, både med el, vatten, avlopp och uppvärmning. Solpaneler på tak och fasader blir en självklarhet. Lokala vindkraftverk och återvinning av spillvatten blir vanligare. Vid Chalmers i Göteborg finns bostadshuset HSB Living Lab, där forskning pågår för att forma framtidens boende.
– I det framtida boendet måste vi fundera över fastigheters energianvändning även för vatten, och hur vi kan hushålla med den, säger energispecialisten Andreas Karlsson på projektets hemsida.
Smart utrustning
Våra hem blir mer tekniskt utrustade, inte minst köken med hjälpmedel som digitala skärmar och kanske dubbla diskmaskiner, enligt en etnologisk studie av hustillverkaren Movehomes utvecklingsprojekt för framtidens boende.
Studien pekar på att våra framtida hem präglas av smart och effektiv förvaring och att köket tar över som samlingsplats medan det tvcentrerade vardagsrummet fasas ut.
Naturligt utseende
Allt fler byggnader byggs redan i dag i naturmaterial, i synnerhet trä. Men även i symbios med skog och mark framhålls som en framtidstrend. Klimatkris, befolkningsökning, urbanisering och bostadsbrist tros även öka behovet av livsmedelsproduktion nära hemmet.
– Självförsörjning och cirkulära kretslopp gör våra samhällen mindre sårbara. De kommer bli allt viktigare komponenter i en hållbar samhällsbyggnad, säger Ulla Bergström,
kontorschef på White Arkitekter, i ett pressmeddelande.
Mindre ytor
Vi bor mindre och sannolikt blir det mer naturligt att dela på både yta och funktioner. HSB:s undersökning Framtidens boende visar att andelen som kan tänka sig att bo kollektivt ökar markant.
– Varje kvadratmeter kräver material när den byggs och energi under sin livslängd, så om vi minskar ytan sparar vi också energi per person, säger Jonas Anund Vogel, föreståndare på KTH:s forskningsprojekt Live-in lab, i ”Rapport från 2050” som sändes i SVT tidigare i år.