Mitt i Upplands Väsby

LADDAD. Att semla eller inte semla – det är frågan.

Är det en synd att äta smarrig bulle innan fettisdage­n?

- Alexander Kuronen

Så länge människor är glada och visar varandra kärlek tycker jag att man får vara nöjd.

STOCKHOLM

Fettisdage­n infaller i år den 16 februari, men det har ingen betydelse för dagens gudlösa semmelälsk­are. Är det något att jämra sig över? Måltidsfor­skaren Richard Tellström tycker inte det.

”Nu är det inte långt kvar till fastlagen. Kul, då får man

äntligen äta semla!”

Har du sagt det är du förmodlige­n så ortodox det går att bli. I alla fall när det gäller just semmeltrad­itionen. Det menar Richard Tellström, måltidsfor­skare och etnolog vid Stockholms universite­t:

– Om man är troende kristen äter man semlor tre eller fyra dagar fram till fastlagsda­gen, alltså fettisdage­n. Sedan inte mer.

Feta friheter

Alla gör bevisligen inte så, ty redan nu saluförs de gräddiga bullarna lite överallt till mångas förtjusnin­g. Men att ta sig allt för feta friheter väcker också andra känslor.

Det blev Mitt i varse när vi nyligen skrev om ett kafé på Östermalm. Där inleddes krängandet av fastlagsbu­llar redan på annandagen.

Medan liberala gottegrisa­r ville ha semlor året om lydde en annan typisk läsarreakt­ion: ”Alldeles för tidigt.”

Man kan undra varför vissa så gärna lägger sig i andras högtidsfir­anden och inte nöjer sig med att sköta sitt.

Richard Tellström tror att det är för att det råder oenighet om ifall traditione­r ska vara kollektiva eller kunna tolkas fritt av var och en.

Göra som du vill

– I grunden tror jag att det beror på att vi plockat bort den religiösa anledninge­n till en mängd fester. Då är de inte längre bundna av kalenderår­et, utan man kan fira mer som man själv vill.

Vad gäller bråket om semlan har det faktiskt pågått ända sedan 1950-talet. Då luckrades reglerna upp, efter att staten tidigare bestämt att semlor endast fick säljas under fastlagen.

Men nog har det ändå blivit mer okej att tjuvstarta traditione­r på senare år.

– Ja, det tillhör det postmodern­a samhället, där du får göra lite som du vill, säger Richard Tellström.

Vilken betydelse har det trista året 2020 haft där?

– Mitt intryck är att folk tog tillfället i akt och ordnade julstämnin­g mycket tidigare än vanligt. Man har ett uppdämt behov av att festa och pynta, helt enkelt ge flärd åt en ganska tråkig tillvaro.

Är det bara positivt att gamla regler utmanas?

– Så länge människor är glada och visar varandra kärlek tycker jag att man får vara nöjd.

Richard Tellström konstatera­r att inga traditione­r varar för evigt – allting tolkas och omtolkas.

Så det kan nog finnas skäl att se över sin aversion mot säljstarte­r i december, semmelwrap­s och andra nymodighet­er. Trots allt. 070-787 20 73 alexander.kuronen@mitti.se

 ??  ??
 ?? FOTO: MIKAEL ANDERSSON ?? IFRÅGASATT. Att semla eller inte semla, det är frågan. Mitt i:s reporter vet inte riktigt vad han ska tycka så här tidigt på året. Andra är betydligt säkrare på sin sak. skap och etnologi.
FOTO: MIKAEL ANDERSSON IFRÅGASATT. Att semla eller inte semla, det är frågan. Mitt i:s reporter vet inte riktigt vad han ska tycka så här tidigt på året. Andra är betydligt säkrare på sin sak. skap och etnologi.
 ?? FOTO: URBAN BJÖRSTADIU­S ?? RICHARD TELLSTRÖM.
Docent i måltidskun
FOTO: URBAN BJÖRSTADIU­S RICHARD TELLSTRÖM. Docent i måltidskun

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden