Småbutiksdöden utarmar staden
En stad behöver utrymme för företagare och verksamheter, det skapar liv och lokalsamhälle.
Det pågår ett krig i Götgatsbacken på Södermalm. Det är lika komiskt som tragiskt, och sprids! Halleluja – här står inte stad mot land! Bara stad mot stad ...
Si Götgatsbacken är helt hejdlöst: en mångårig lokal butiksägare, 43 år i huset, har dolt skjortor och tröjor bak en räcka signalaffischer. Där syns hyresvärden på bild i fyrfärg, och inlagor och beslut från domstolar och myndigheter.
Budskapet är klockrent: bostadsrättsföreningen som hyr ut lokalen försöker utnyttja covid-epidemin för att vräka butiksägaren – och enligt hen med det enda skälet att kunna hyra ut till någon annan och höja hyran.
kyltfönstret nära krönet Spelet går så
här enligt skyltarna: alla butiksägare lider i pandemin, kunder och försäljning sviktar. Staten erbjuder ersättning till värdar som tillfälligt sänker hyrorna, men ersättningen betalas ut först i efterhand – och måste sökas av hyresvärden. Om så inte sker ligger hyran fast, och kan då driva en näringsidkare i konkurs.
Och värden får en ledig lokal, som kan hyras ut till någon annan som betalar bättre.
Om det bara handlade om en enskild händelse vore det inte värt att skriva om, men sedan många år sker samma sak runt om i Stockholm. I våra förortscentrum, nu uppköpta av multinationella företag , tvingas hyrorna upp med butikskonkurser som följd. I vanliga bostadsrättsföreningar byggs alla lokaler i gatuplan snart om till bostäder – ganska sunkiga sådana där familjer flyttar in till ett liv bakom ständiga persienner.
Jag tillhör den
grupp medborgare som i alla år sagt ”Bygg för fan!”
Alla behöver bo. Jag gråter aldrig när en skogsplätt för fyra hundägare byts ut mot ett nytt flerfamiljshus.. Förtätning funkar.
Men det ovan är någonting annat. En stad behöver utrymme för företagare och verksamheter, det skapar liv och lokalsamhälle.
Som utvecklingen går nu försvinner små butikslokaler i en rasande takt, och det utarmar staden. Och försvinner de inte byts tidigare verksamheter ut mot nya, med möjlighet att betala mångdubbla hyror.
I Björkhagen/Hammarbyhöjden där jag bott i 25 år har således en färghandel, ett kafé, en spelbutik och en låssmed bytts ut mot – mäklare. En radioaffär och ett bibliotek har förvandlats till gym. Ett par dussin andra lokaler till bostäder av tvivelaktig standard. På det än kyffigare souterränglägenheter i källarplan där förråd och cykelkällare fått vika för kapitalet.
Snart öppnar nog en ny mäklarfirma i Götgatsbacken.
För alla som vill flytta någon annanstans.
Fridens liljor!