Mitt i Upplands Väsby

Grovt språk bland elever kan ge skolan dåligt rykte

”Högstadiee­lever borde tänka på att vara bättre förebilder för de yngre”

- Text & foto: Petter Beckman

Det kan göra att lärare inte vill jobba kvar, för att det känns respektlös­t.

Är det ok att säga ”kn**** din mamma”, bara på skoj? Grovt språk har blivit vanligare i de yngre årskursern­a, menar elever vi pratar med. ”Vi själva har vant oss. Men föräldrar kan bli oroliga och det ger skolan ett dåligt rykte.”

F-ordet. K-ordet. H-ordet. Och det som handlar om din mamma.

Jodå, allt det där säger eleverna i låg- och mellanstad­iet ganska ofta, berättar barnen som går i fyran i Bredängssk­olan.

Och föräldrar vet sällan om det. – Men det är bara på skoj. Vi känner ju varandra och alla fattar att det inte är så allvarligt. Bara för att du svär behöver du inte vara en dålig människa, säger Alejandro, 10 år.

Eleverna i nian håller med om att svordomar mellan kompisar sällan används för att kränka. Men de har märkt att det fula språket har gått ner i årskursern­a.

– Vi sa inte sånt när vi var i den åldern. Det har förändrats. Mycket kommer nog från musik och filmer på Youtube där det finns mer fula ord nu, säger Arash i 9C.

– Och så hänger de yngre med de äldre eleverna. De blir vana vid att höra sånt språk och börjar använda det själva, säger Alejandro.

Men gör det något – om det mest är på skoj?

– Vi själva tänker inte på det, vi är så vana. Men om det kommer föräldrar på ett öppet hus och de hör elever som står och skriker fula ord. Då väljer föräldrarn­a kanske en annan skola. De vill inte att deras barn ska bli sådana, säger Arash.

– Det kan också göra att lärare inte vill jobba kvar, för att det känns respektlös­t. Det blir en trevligare miljö om folk svär mindre, säger Karlo som går i åttan.

Bredängssk­olan är trygg, mobbning och slagsmål är sällsynt, intygar alla vi pratar med. Problemet med språkbruke­t handlar mer om vilken bild omvärlden får, tycker eleverna.

– Många siktar på de lite finare gymnasiern­a. Det första intrycket som andra får av dig är viktigt. Du måste kunna anpassa ditt språk efter omgivninge­n, säger Amira i nian.

– Därför är det bra om vi som är äldre tänker på att vara förebilder för de yngre, tillägger hon.

Kan skolan göra något åt det fula språket?

– Jag tycker inte man ska förbjuda. Eleverna måste få bestämma själva vilka ord de använder. Men man skulle behöva prata mer på lektionern­a om vad de här orden faktiskt betyder. Många yngre vet inte det, säger Karlo.

Har skolan och hemmet olika regler kring svordomar?

– Det är samma regler. Man folk följer dem inte i skolan på samma sätt som hemma, säger Arash.

Men att anmäla hem till föräldrarn­a, det hjälper inte så mycket, menar eleverna:

– Då aktar sig bara eleven för att säga de ordet när den läraren hör, men slutar inte att prata så, säger Yohanan i nian.

Karlo tycker att man behöver gå

mer på djupet:

– Man behöver prata om vad en cool person är. Du måste börja med att dra ut roten. Att bara förbjuda språket kommer inte åt grunden, säger han.

– Och det finns annat som är värre, som när folk springer runt och skriker i korridoren under ett prov. Att jobba med kaoset är viktigare än de här orden.

 ??  ?? BÄTTRE. Amira, Aya, Yasin, Alejandro, Yohanan, Karlo och Arash i Bredängssk­olan har vant sig. Men de menar ändå att skolmiljön skulle bli bättre om folk svor mindre.
BÄTTRE. Amira, Aya, Yasin, Alejandro, Yohanan, Karlo och Arash i Bredängssk­olan har vant sig. Men de menar ändå att skolmiljön skulle bli bättre om folk svor mindre.
 ??  ?? TIDIGT. Aya och Yara menar att det grova språket börjar på allvar i trean när folk vill visa sig tuffa.
TIDIGT. Aya och Yara menar att det grova språket börjar på allvar i trean när folk vill visa sig tuffa.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden