”Namnlösa jättebebisar ska sent omsider få sina namn”

I april förra året skulle jag ha gått på en konsert. Som blev uppskjuten till september. Och sedan till april i år. Tredje gången gillt, sa jag och mitt sällskap. Men så kom ett nytt besked nyligen: Konserten är flyttad till december.

Vågar man ens hoppas på att det blir av den här gången? Eller har bandet vid det laget hunnit skifta musikstil, byta ut samtliga medlemmar eller helt lösas upp?

Det är mycket – läs det mesta – som fått ställas in och skjutas på framtiden det senaste året. Något som inte minst gjort sig tydligt när det gäller tillställningar som bröllop, begravningar och namngivningsceremonier.

Man har fått klicka på pausknappen för stora livsplaner.

Par hinner bryta upp innan giftermål kommit till stånd och namnlösa jättebebisar ska sent omsider få sina namn, är vad jag ser framför mig. På nästa uppslag kan du läsa mer om några av de stockholmare som fått klicka på pausknappen för stora livsplaner. Vad sägs till exempel om att skjuta upp sitt bröllop två gånger?

Det senaste året har jag lärt mig att skriva in händelser som ligger längre fram än två veckor i kalendern med blyertspenna. Det blev för deppigt med allt övertuschande av middagar, pjäser och resor som inte

fick se dagens ljus.

Nu håller jag tummarna för att kunna gå på både dop och bröllop i sommar. Vaccinet som hägrar har fått mig att överväga att skriva in datumen med tusch i kalendern.

Men tills dess är det blyertspenna som gäller, liksom att vänja sig vid att fjärde gången gillt är det nya tredje gången gillt.