Mitt i Upplands Väsby

Ikea-katalogens uppgång, nostalgi – och nedläggnin­g

Ikea-katalogen må vara På nätet kan du njuta av inrednings­nostalgi: ”Skapat ett oömt hem”

- Love Lind tema@mitti.se

död från och med förra året – men på nätet lever den vidare. Och på Ikea-museet i Småland berättas dess spännande historia och hur den har påverkat våra hem.

På Ikea Museum i Älmhult i Småland skapades förra året en utställnin­g som berättar katalogens historia. Men det som slutade som hela världens inspiratio­nskälla för inredning, började faktiskt som en artikelkat­alog.

– I början på 50-talet gjorde Ingvar dem själv. Den började som en postorderk­atalog, som en förtecknin­g över vilka produkter som fanns, berättar Anna Sandberg Falk, curator på Ikea Museum.

Det var inte förrän på 60-talet som katalogen fick det utseende som vi idag förknippar den med.

Brita Lang skrev till Kamprad

– Då kom en inredare in, Brita Lang, som skrev till Ingvar och frågade om man inte ”kunde göra den lite roligare?”. Då skedde en tydlig förändring, och med henne kom inredninga­rna som Ikea blivit så kända för, berättar Anna Sandberg Falk.

Brita Lang och Ingvar Kamprad fann varandra och han uppskattad­e hennes idéer.

– Det är en fin ton i brevväxlin­gen dem emellan, berättar Anna Sandberg Falk.

I de nya katalogern­a fick man precis som idag inrednings­tips och inspiratio­n, och man kunde kryssa för vad man skulle beställa. Men man fick också tips på hur man kunde möblera på ett smartare sätt så att livet hemmavid blev bättre, säger hon.

Ingen annan katalog har haft det genomslag som Ikeas, menar hon.

– På 80- och 90-talet diskuterad­es den på ekonomisid­orna, kulturskri­benter recenserad­e den. Och den har använts i samtidskon­sten.

Med henne kom inredninga­rna som Ikea blivit så kända för.

Vad lämnar katalogen efter sig?

– Möjlighete­n att göra saker annorlunda. Ikeas mål är ju att skapa en bättre vardag för de många människorn­a, och sprida god design till ett bra pris. Där har Ikea-katalogen varit vägledande i hur hemmen har inretts och för att skapa funktionel­la hem.

Finns det någon flopp genom åren?

– Jag tänker på den fantastisk­a soffan Ikea AIR. Det var en uppblåsbar soffa, som skulle vara lätt att flytta på. Den är ett klassiskt fiasko.

Den fungerade inte, den läckte luft och blev väldigt statisk så den drog åt sig jättemycke­t damm. Den var också så lätt att den flyttade på sig.

Någon flipp?

– Då säger jag användande­t av ”nya” material. På 70-talet blev furumöbler det stora, och man började använda kvistig furu, vilket gjorde att man kunde använda mer av trät och slänga mindre. En superhållb­ar tålig vara som möblerade många 70-talshem, till ett bra pris.

– Men också möjlighete­n att barn får ta plats och finnas i hemmet, att man kunnat skapa ett oömt hem, med till exempel tvättbara sofföverdr­ag, som Klippan.

 ?? FOTO: IKEA ?? 1973. Heltäcknin­gsmatta och manchester­soffa.
FOTO: IKEA 1973. Heltäcknin­gsmatta och manchester­soffa.
 ?? FOTO: IKEA ?? 1982. Badrum i trä och färgaccent­er.
FOTO: IKEA 1982. Badrum i trä och färgaccent­er.
 ??  ?? 1990. En dröm i pastellros­a och vit rotting.
1990. En dröm i pastellros­a och vit rotting.
 ??  ?? 1963. Visst har du suttit på dessa stolar?
1963. Visst har du suttit på dessa stolar?

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden