Ekologiske snickaren räddar våra gamla kök med återbruk
I över 20 år har Leif Persson kämpat mot stockholmarnas slit- och släng-hysteri
◗ På 80-talet ”stal” han fina golv från rivningskåkar och på 90-talet byggde han barer i Värmland. De senaste 20 åren har snickaren Leif Persson ägnat åt att rädda gamla Stockholmskök.
Det är 80-tal. Unge miljöaktivisten Leif Persson är scenarbetare på en teater. På fritiden hänger han ofta i en väns hus utanför Ystad. Huset behöver renoveras och de gör nattliga räder till rivningskåkar i Malmö och plockar åt sig gamla golv.
Någonstans där sås fröet till den ekologiske snickaren.
– Man återvann inget på den tiden. Det fälldes bara ner i en stor hög, säger han sisådär 35 år senare.
– Jag har alltid gillat historia. När jag går genom en stad tänker jag i olika tidsepoker - och på samma sätt i ett hus. Jag har aldrig varit intresserad av att rensa bort gammalt och ser inget fult i en sliten dörr.
Leif är självlärd. Han gled liksom över från ett yrke till ett annat. Som scenarbetare i Värmland, dit han flyttade från Skåne, byggde han en bar till en norsk film. Det ledde i sin tur till tio år av barbyggen runtom i trakterna.
Byggde grannens kök
Kärleken tog honom så småningom till Stockholm och Reimersholme. Där fick han, också lite slumpartat, bygga sitt första kök. Hos grannen. Två lägenheter – och två kök – skulle slås ihop.
– Det var som att öppna locket på en vattenkokare. Det tog bara någon vecka innan jag fick ett nytt jobb, säger Leif.
– Hårdraget kan man säga att jag har två sorters kunder. De ena har resurstänket, att göra så lite klimatavtryck som möjligt. De andra har retrotänket, att det ska se ut som det gjorde.
Efter att ha räknat efter en stund konstaterar Leif att han har byggt uppemot tio ” hardcore återvinningskök”, även om gränserna är lite flytande. Sitt eget inräknat.
– Man lastar två bilar fulla med prylar och så får det bli vad det blir, förklarar han.
Trots att vår tid präglas av mycket slit och släng och modenycker konstaterar Leif Persson att ”missionsdelen är över”. Folk är betydligt mer medvetna än för tio år sedan.
– Även de som slänger tänker att det är bättre att det kommer till nytta och lägger ut det på Blocket. Det är ett steg på vägen, säger han.
– Resurstänket är nästa utmaning. Går det att återvinna Ikeakök?
Svaret är förstås: Ja! För den som tror att hans eget kök är en perfekt retropärla kunde inte ha mer fel. Leif har till exempel försett gamla Ikea-stommar med eklister, eftersom de ”håller hur länge som helst”.
Man lastar två lastbilar fulla med prylar och så får man se vad det blir.
Är du yrkesskadad?
– Ja, jag kan inte gå in i någon annans kök utan att scanna av det. Hur är saker gjorda, funderar jag?
På tal om begagnatfynd är nästa kund ett par i söderort som köpt ett arkitektritat kök från 1962 på Blocket.
Bygger ett tiotal kök om året
Varje kök tar två till fyra veckor och Leif hinner med ett tiotal större jobb per år. Om han nappat på alla förfrågningar hade väntelistan varit fyra år, gissar han. Så brist på sysselsättning har han knappast.
– Sedan har jag massor av kök i huvudet som väntar på att bli gjorda.
Skulle det ändå inte det räcka har han Sveriges första funkiskök från 1930 i tryggt förvar i ett förråd.