Älska ditt lokala bibliotek!
Er vanligtvis lite surmulne krönikör gör i dag tvärtom – en hel halvsida enbart positiv textreklam!
Ni vet hur det är, man sitter på tunnelbanan och scannar alla meningslösa annonser. Spelbolag, friskolor, specialpris på gym.
Men så plötsligt, något av vikt och värde – den här veckan från Stockholms bibliotek. Kampanjen heter ”Läs högt!” och jag blir så glad.
”Läs högt” handlar om hur man som förälder kan fyrdubbla sitt barns ordförråd genom att helt enkelt – läsa högt för ungarna
Och då ramlar hela Madeleinekakan* ner.
Jag växte upp under ganska små omständigheter på Hägerstensåsen. I vår bokhylla hemma fanns tre decimeter böcker från Svalans bokklubb, och lika många Manhattandeckare.
Men mina föräldrar tyckte om att läsa, så räddningen blev biblioteket vid Telefonplan. En oas av märklig tystnad, besökt varannan vecka. Där satt jag i början, som sjuåring, och vek sida upp och ner i stora årspärmar av Teknik för alla, medan pappa och mamma lånade.
Hemma läste morsan tummade Kalle Anka högt för mig, det var så jag själv lärde mig ljuda och läsa.
Det här är själva poängen i Stockholms biblioteks kampanj: Det spelar ingen roll vad du läser för dina barn. Det viktiga är att du läser högt. En mysig samvaro med ungen någon halvtimme per kväll som ger fördelar för hela livet.
Hemma läste morsan tummade Kalle Anka högt för mig, det var så jag själv lärde mig ljuda och läsa.
Madeleinekakan? Mest för vuxna, men finns i Marcel Prousts ”På spaning efter den tid som flytt”.
Mina bibliotek i stan hjälpte och följde mig hela livet. Skolbibblan, där man kunde låna ”Djungelboken” av Kipling och Femböcker och Tintin. Bibblan i Hagsätra där man kunde läsa läxor om det var stökigt hemma, och som 13-åring se ett och annat naket i tidningen Foto. Hammarbyhöjdens bibliotek (tyvärr gym i dag) där Stockholms bästa barnhörna fanns när jag var småbarnsförälder. Stadsbiblioteket på Sveavägen, en katedral av samlat vetande.
Med det sagt: Det är inte alltid är lustfyllt att läsa för barnen. Femton böcker om ”Ludde” när de är små, det är som att tvingas äta Camilla Läckberg. De fyra första om Harry Potter för två barn i olika åldrar, det suger fett. Men om ungarna gillar det – slit på! Du öppnar en ny värld för dem. Tv och film kan aldrig ersätta det.
Så: älska ditt lokala bibliotek! Slåss för det till sista sidan: Låna, låna, låna! Och läs högt för barnen!
Jag hade aldrig vågat eller fått möjlighet att skriva en krönika i den här tidningen utan den chans som Stockholms bibliotek och högläsningen gav mig.
Fridens liljor!